Hur ska jag hjälpa?

Hej!

Tack för att du skrev in till oss.

Först och främst vill jag säga att jag tycker det är ett tecken på en fin vänskap att din vän vågat berätta det här till dig. Det, och att du vill hjälpa henne, tyder på att ni har ett fint förtroende för varandra. <3

Jag kan berätta lite mera om orsakerna till varför en människa skadar sig, så har du kanske lättare att förstå din vän. Många som skadar sig säger att om de kunde sluta ”sådär bara” så skulle de, men att det kan kännas som ett beroende. Detta är för att skadandet har börjat fylla en sorts skyddsfunktion för personen som skadar sig. Här är två av de vanligaste orsakerna till att någon skadar sig:

1.       De vill få ett hemskt sinnestillstånd att sluta. Negativa känslor bygger upp, och de vet inte hur de ska få utlopp för dem så när det känns olidligt så skadar de sig för att få det som gör ont att bli fysiskt och mera ”hanterbart” än det känns i huvudet.

2.       En vilja att straffa sig själv. Lite liknande som den förra, men att man känner att man inte riktigt duger, eller att något dåligt som hänt var ens eget fel.

Det kan också vara en kombination av de båda, eller flera saker. Skadandet leder till en lättnad, som sen fort övergår i skam, många skäms över sina ärr och att över att de skadar sig själva. Det som i längden hjälper är att hitta något annat typ av utlopp för känslorna, som är mindre destruktivt. Att skriva om vad man känner och tänker har visat sig vara positivt för många, då får man ner det som finns inuti huvudet utanför en. Kanske du kunde uppmuntra din kompis till det på nåt vis? Kanske ge förslag lite sådär ”som en kul grej bara” att ni ska börja brevväxla i coronatider? Du behöver inte säga varför, men det kunde vara en övning i att skriva...

En annan grej du kan föreslå åt henne är att rita fina bilder på de ställen där hon skadar sig. Det här ger två saker – ett kreativt utlopp, och det att hon kanske inte vill förstöra sina skapelser. Det finns något som kallas för ”the butterfly project”, där människor som skadar sig ritar fjärilar ovanpå sina ärr, som ett sätt att hindra sig från att skada sig där igen – eftersom fjärilen då dör. Det behöver inte nödvändigtvis vara fjärilar, utan kan också vara nåt annat man inte skulle vilja döda. Det får en att tänka till en extra gång innan man skadar sig.

Det går också att föreslå att hon ska trappa ner med skadandet, försöka skada sig lite mindre varje gång, tills hon exempelvis bara ritar röda sträck där hon brukar skada sig.

Det är jättebra att hon vågar prata med dig ibland om det här. Jag tror inte du behöver veta exakt vad du ska säga eller inte, huvudsaken är nog bara att du lyssnar. Men det bästa vore ju förstås om hon fick börja tala med någon professionell, om hon inte redan gör det. Kanske du kan föreslå att du kan komma med henne första gången till kuratorn, skolpsykologen, hälsovårdaren, eller nån annan sån person? Det kan kännas läskigt att gå ensam.

Sen så vill jag också ge ett råd som är till DIG – och det är att du ska komma ihåg att ta hand om dig själv också! Det kan vara tungt när någon nära person som man bryr sig om mår dåligt, och man känner sig osäker med hur man ska hjälpa. Kom ihåg att det inte är ditt ansvar att hon ska börja må bättre. Om det börjar kännas för tungt i nåt skede att vara stöd så är det helt okej om du tar lite egentid. Om du känner för det så kan det också vara bra för dig att tala med exempelvis kuratorn om dina känslor, för dina känslor är också viktiga i det hela.

Hoppas det löser sig snart!
Många kramar, Kix