mår så sjukt dåligt

13.11.2020
hej decibel, jag mår skit och orkar inte mer, har ingen att prata med som kan förstå och vet inte vad jag ska göra.. vill bara skrika och går runt med ångest hela tiden. Är tillsammans med en kille som jag förlovat mig med och som tjatat på mig sen start att vi ska flytta in tillsammans, gifta oss och att han vill ha barn utav mig, jag är 21 och han är 26 så han är lite äldre och tänker på sånt jag inte tänker på än, När han tittar på mig kan man se kärleken han har för mig i ögonen och han börjar alltid skaka när han vill ha mig, jag har varit med många killar men aldrig någon som varit sådär, man kan se kärleken han har men jag känner inte likadant även om jag borde, han är extremt snäll, ska alltid gå runt bilen o öppna dörren eller, bära mina saker, säga snälla saker o behandla mig alldeles för bra, han köper hela tiden alldeles för dyra presenter, guld o diamantsmycken även om jag säger att han inte får göra det. för honom är lixom vad jag tycker, mina åsikter osånt viktigast och han gör allt för att försöka göra mig glad och är väldigt romantisk utav sig, jag vill ändå inte va med honom för även om jag försökt känner jag inte likadant för honom, förlovade mig med honom mest för att alla pressa mig så o jag har försökt älska honom men jag kan bara inte, alltid när vi kyssas eller ha sex så känner jag inget även om jag försöker det bara är sex och för det mesta tycker jag inte alls om det men är med på det för hans skull. Jag har aldrig varit eller kännt mig kär i en kille förut även om jag varit med många och många gånger har jag trott det beror på den killen att han inte är tillräckligt bra/snygg men just denhär killen jag är med nu senast är perfekt och han ser väldigt väldigt bra ut vilket många vänner/familj eller släcktingar påpekat när jag förr gjort slut med honom, det har varit väldigt mycket on/off för folk runt om pressar mig så för han har inga fel enligt dom och han är så nära till min familj nu då han väldigt ofta varit hemma hos mig och mina föräldrar tycker om honom. saken är den att jag medans jag varit med honom har jag oxå varit med någon annan en tjej och jag hatar det med mig själv för jag kan inte känna för honom så som jag känner för henne, bland folk och min familj är vi bara vänner vilket hon inte gillar men hon visste inte om att jag fortfarande va med den killen eller jag hade sagt att det va slut när det inte va det och det fick hon reda på, vi hade gjort slut/avbrytit förlovningen men sen blev vi tillsammans igen för stt han inte ville ge sig och andra framförallt mina föräldrar och vissa vänner tjata på mig och jag känner alltså att jag skulle va tillsammans med en tjej är i min familj något helt oacceptabelt, dom hade blivit galna på mig och det är något jag aldrig sldrig kan bäretta för dom, dom känner henne men bara som min vän och dom misstänker ju inget för det är inget som syns utåt för hon är lixom väldigt tjejig och det är jag med, inget som syns för dom. men nu träffas vi inte längre för att hon inte vill bara va vän med mig bland folk och hon är arg på mig, Jag har aldrig varit kär i någon förut, aldrig och visste inte ens hur det kändes innan men har aldrig kännt så för någon och även om det kändes bra ett tag så är det inget jag vill, jag antar att endel av mig alltid misstänkt det då jag brukar kolla in tjejer mer än killar men tänkte då att det kanske bara va för att tjejer oftast ser snyggare ut. Jag vet inte vad jag ska göra, vill inte känna såhär vill kunna känna likadant för killen jag är med, undvikit honom mycket på sistone, säger att jag inte kan träffas och idag ringde han o fråga om han kunde komma över ikväll men sa att jag inte va på bra humör och att han kanske kunda komma imorgon för vill inte såra honom och han har kännt av mitt dåliga mående på sistone, sen jag träffa den tjejen har jag blivit lixom äcklad utav att va med honom, har bara haft sex en gång med honom efter henne och kändes som om jag skulle kvävas jag har börjat hata honom sen dess, för att han fortsätter försöka trotts att jag nekat honom många gånger innan, att han fortsätter dyka upp med blommor bara för att säga hej. Han är speciell och jag håller med om att många tjejer aldrig skulle släppa honom som mina kompisar säger men jag vet inte. känner mig fångad och vill inte va såhär, vet vad mina föräldrar tycker om det, hört dom säga att det är en sjukdom och vet att folk förr trodde så så jag undrar, hur kan man bota eller hur kan man sluta känna så för fel person. vill inte leva såhär känner mig väldigt ledsen hela tiden, sover hela tiden o slutat ta mig ut så mycket, slutat gå till skolan för att undvika henne och känner mig kvävd hela tiden, det gör ont och jag orkar inte mer. vet inte varför jag skriver här men känns som om mitt huvud kommer explodera och jag vill inte leva mer inte såhär, har ont hela tiden. Jag har bra föräldrar men jag vet hur emot mig dom skulle vara, hur dom skulle skämmas inför detas vänner/familj det är lixom sjukt o oacceptabelt men jag älskar mina föräldrar och skulle aldrig vilja såra dom därför jag fortsätter försöka med den killen men jag tål inte honom längre och det är inte hans fel. vill inget mer än att kunna va med honom, ge mina föräldrar barnbarn som dom varit så glada över att jag o den killen kanske är där inom nått år, ha ett vanligt familjeliv men det gör så ont inombords så jag av någon konstig anledning vill skada mig själv, kan man fortfarande få hjälp med att sluta få känslor för fel kön?

N
Tessi klippt

Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar

16.11.2020

Hej,

Jag känner i det du skriver hur kluven du är och hur dåligt du mår just nu. Det är en alldeles hopplös känsla att känna att man själv spelar en biroll i sitt eget liv och att man bara följer det alla andra menar att är rätt.

Det du först och främst måste tänka på är att det är DU som skall bestämma över DITT liv. Du är tillräckligt gammal för att fatta egna beslut om vem du umgås med, och framför allt vem du INTE vill vara förlovad med eller planera din framtid med. Jag förstår hur jobbigt det är då han kommer så bra överens med din familj, och de har förhoppningar om att ni skall vara tillsammans och skaffa barn - men du måste ju själv vara din egen huvudperson och inte bara följa det andra människor önskar.

Du kan inte fortsätta tvinga dig själv att ha sex med honom eller leva med honom om du inte känner det du borde känna för honom. Det är orättvist mot er båda två. Han förtjänar också att vara tillsammans med någon som vill vara med honom, och som gör sitt yttersta för att han skall vara lycklig.

Sedan till de känslor du har för tjejen. Det är helt okej. Du har rätt att förälska dig i vem du vill. Det är hemskt om din familj inte kan acceptera det - men de har i nuläget inte heller haft någon möjlighet till det eftersom de inte vet om att du tänder på tjejer. Jag tror ändå att det är bra om du tar en sak i taget. Börja med att reda upp situationen med killen eftersom det är helt ohållbart i nuläget. Det som pågår nu är fel mot er båda två, och jag förstår att det känns svårt att ta tag i saken men det krävs att du gör någonting åt det.

En sak i taget. Du måste tänka först och främst på DIG. Skriv gärna in på nytt om du behöver skriva av dig.

Kram

Tessi

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag kommer skriva i detalj så ni förstår, jag har snapat en kille i typ 2 månader ( alltså ansiktsbilder). Jag är 15 han 17. vi har skrivit lite korta saker och skickat videos. Men ganska intensivt sn...
Läs mera

Ja altså träffa en pojke som såg helt ut som en brud o fråga han tillåme om han e trans o såde o han saa nä, och vill va en pojke. Men probleme e att ja itt gay men vie båda intreserade av varandra oc...
Läs mera

Ja altså träffa en pojke som såg helt ut som en brud o fråga han tillåme om han e trans o såde o han saa nä, och vill va en pojke. Men probleme e att ja itt gay men vie båda intreserade av varandra oc...
Läs mera

Hej, jag har panik och vet ingenting om vad jag ska göra. För en vecka sedan så skrev en kille till mig och frågade om jag ville vara nån dag. Jag hade inte mycket tid men vi bestämde oss för att vara...
Läs mera