Min familj känns just nu som helt kaos. Jag har 4 syskon och mamma och pappa som bor hemma. Mina syskon består av 1 lillasyster och 3 storasystrar. Men alla av dem har någon psykisk sjukdom. Även jag har det också, och mina föräldrar...Känns bara som att det är skit i denna familj. Min lillasyster som är 10 år har diagnostiserad med barn depression sen typ ett år tillbaka. Sen mina andra storasystrar har 2 av dem anorexia och jätte kraftig bulimi (dom är tvillingar och är båda 16 år) sen hon sista då har schizofreni och biopolär sjukdom och hon är 18 år,men misstänker att hon börjat utveckla en ätstörning hon också för det syns i hennes beteende (kräks,tränar jättemycket,äter knappt)...Och så är det jag och mamma som har bulimi och depression....och pappa är utbränd... Varför mår alla i min familj så dåligt? Jag och mamma blev en gång inlagda på samma gång i Helsingfors på ätstörnings psykiatrin och var där i 1 månad och under den tiden blev även mina äldre tvillingsystrar inlagda i Vasa... Just nu så är ingen i familjen inlagd och alla går till psykologer för att prata och vi med ätstörningar går till Fredrika kliniken i Jakobstad för samtal. Men nu pratas det om att min andra syster med schizofreni och biopolär sjukdom ska också bli inlagd nånstans.... JAG ORKAR INTE!!! alla är sjuka på nått sätt och det ända som händer här hemma är att vi bråkar och alla är bara nedstämda. Pappa har varit nu i kanske 1-2 år den ända som jobbat eftersom mamma jobbade innan som dagistant men behövde sluta på grund av ätstörningen som hon fick då hon va runt 25 år. Jag vill bara att vi ska må bra men vet inte hur det nånsin ska gå.
Hur ska jag göra...snälla hjälp mig att få en normal familj....): Elin
Ekonom och utvecklingspsykolog Cecilia svarar
Hej! Tack för ditt långa brev och vad tråkigt att höra att ni mår så dåligt i din familj. :( Att önska att man skulle ha en ”normal” familj är säkert något som många gör. Tyvärr är det så att det finns sjukdomar och elände i de flesta familjer. Dock verkar ni ha det extra jobbigt och jag förstår att det känns tufft för dig.
Hur du än vill så kommer du inte att kunna lösa bekymren och sjukdomarna som de övriga i familjen har. Det du kan göra är att hjälpa, lyssna och finnas till när du orkar, samt att ta hand om dig själv. För din egen del är det jättebra att du går till psykolog. Du kunde också kontakta skolans kurator som eventuellt kan hjälpa dig vidare med att reda ut om det finns möjligheter till exempel till en stödfamilj. Det kunde vara bra för dig att få komma bort nu och då och få fokusera bara på dig själv.
Du behöver få hjälp på plats med att reda ut vad man kan göra för att underlätta för dig. Kontakta kuratorn och be henne eller honom hjälpa dig vidare. Tills dess försöker du göra saker som du mår bra av och dra dig undan och vila då du kan.
Sköt om dig. <3
Cecilia
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar