Livskris

12.05.2020
Jag och min familj har hamnat i en livskris och jag vet inte vart jag skall vända mig för hjälp i denna situation. Jag är 27 år gammal och har 2 barn tillsammans med min utländske pojkvän som är 31 år. För 3 år sedan hamnade min pojkvän i en situation som nu har förstört vårt liv. Han var otrogen mot mig, (detta är förlåtet och jag har kommit över detta) men blev sedan anklagad för att ha våldtagit denna tjej. Han är såklart oskyldig, men nu har det gått så långt att han är oskyldigt dömd till 3 års fängelse & har fått negativt beslut för uppehållstillstånd vilket kommer att resultera i utvisning. Han blev intagen till fängelset 5dagar före vårt andra barn föddes vilket betyder att jag tvingades genomgå förlossningen ensam i en redan hemsk livssituation. Vårt andra barn har just fyllt 4 år och vet inte att pappa är i fängelset, vi säger fortfarande att han jobbar fast det nu har gått 5 månader. De har senast träffats dagen de tog honom eftersom de bestämde att flytta honom till ett annat fängelse 4 timmar bort, vi har inte fått tid att träffa honom före - pga corona -de stängde fängelsena för besök. Hans dom skall till hovrätten efter sommaren och vi bestrider utvisningsbeslutet men det känns som att allt är hopplöst. Är det meningen att det ska få gå såhär orättvist till i dagens Finland? Det finns inga riktiga bevis på våldtäkt - det är ord mot ord som gäller i detta fall, vilket då enligt mig är oerhört dumt att en familj skall behöva förstöras pga detta! Jag vill rädda min familj - jag bryr mej inte mera om fängelsetiden och brottsregister fastän det är orättvist eftersom han är oskyldig - men att utvisa honom skulle totalt förstöra allt! Våra framtidsplaner i finland, vi har just köpt hus tillsammans och har båda jobb här, vi har en 4 åring och en 5 månaders som båda behöver sin pappa. Nu faller allt ihop och om han utvisas måste jag välja mellan att stanna i finland där barnen lever säkert och får en säker skolgång utan pappa - eller om vi flyttar med honom till ett land där det inte finns lika bra alternativ. Jag vill ha en konkret plan på vad vi ska göra om utvisningen sker - men min pojkvän vägrar prata om sådant han inte vill ska hända. Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag gick till en utvecklingspsykolog men där fick jag endast höra negativa åsikter om att jag måste inse att han är skyldig osv. Men det kommer jag aldrig göra före det verkligen finns bevis på det. Jag har tappat hoppet för ett lyckligt liv i finland och jag behöver ett mål och en plan för att orka ta hand om hus och barn utan våran viktigaste familjemedlem(enligt mig). Livskris

Terapeut Kirsi svarar

20.05.2020

Hej!

Det är med stor sorg jag läser din berättelse och jag kan bara föreställa mej den vånda du känner med ensamheten och alla obesvarade frågor. Att orka stå ut med osäkerheten över framtiden är verkligen inte lätt och jag hoppas att du har åtminstone ett litet nätverk av människor runtomkring dej som du kan prata med och få stöd av.

Den juridiska delen får ni säkert hjälp med och processen går sin gång, utan att man har så stor möjlighet att påverka den. Det är inte heller mitt område, så jag väljer att inte skriva så mycket om det. 

Jag tar istället fasta på det du avslutar ditt brev med, att du behöver ett mål och en plan för att i värsta fall vara tvungen att ensam ta hand om både barn och hus. Din man vill inte diskutera saken – kanske för att han också är så orolig för framtiden – men det lämnar dej också mera ensam med dina tankar, vilket kan vara väldigt smärtsamt.

Trots att situationen kan verka hopplös så finns det alltid andra aspekter att ta i beaktande. Jag märker att du tänker redan framåt på barnens skolgång och säkerhet, vilket är viktigt. Situationen skulle ju vara en helt annan ifall det var bara du, eller hur?

Vid svåra valsituationer brukar jag ofta köra med en helt simpel plus-minus lista. Man delar in ett papper i fyra delar där den övre halvan har det ena alternativet (tex. att flytta) och man listar in alla fördelarna med alternativet på plussidan och alla nackdelarna på minussidan. Samma gör man med nedre delen av pappret men med det andra alternativet. Eventuellt hittar man ännu ett tredje alternativ som man kan undersöka. Du kunde också be din pojkvän göra en likadan lista, eller dela din lista med honom, för att se om ni tänker lika. Ibland är det lättare att kommunicera via brev och bilder eftersom känslorna blir så starka när man ses.

Processen med att sätta ner tankarna på papper hjälper med den mentala förberedelsen inför ett beslut som eventuellt måste tas i något skede. Många tankar är känslomässigt laddade så det gäller att få med även faktabaserade saker, sådant som är viktigt för en själv och baserat på de egna värderingarna. Även om listan i sig inte ger ett direkt svar, så är den ett konkret verktyg man kan fortsätta att fylla i då man kommer på nåt eller bara se på den ibland och känna efter vad som händer inom en när man läser de olika alternativen. Ta dej tid och gör upp din plan och dina mål baserade på det som också i längden känns hållbart och viktigt.

Fördelen med den långa juridiska processen är att man hinner lite vänja sig och föreställa sig ett liv utan den andra parten. Mycket hänger nu på beslutet från hovrätten och även om det är skrämmande så går ju tankarna ibland till det värsta möjliga scenariot. Försök då också tänka på hur du kan klara av det. Vem/vad kan hjälpa dej med olika praktiska eller känslomässiga situationer?

Även om det är för jävligt ibland och man hoppas på en förändring så finns även goda stunder i vardagen. Att få följa med hur dina barn utvecklas och kan ha roligt, kanske en förälders stöd eller en väns tröstande ord, solens värme i ansiktet eller den begynnande grönskan i naturen kan allt vara till hjälp. Jag vet att det kan låta banalt i din situation, men det är i de små sakerna som du kan samla styrka och krafter för att orka igenom tankar av orättvisa, hopplöshet och längtan. Fokusera på de saker som du kan påverka och ta hjälp av dem som finns runtomkring dej. 

Du har redan gått igenom en massa saker i ditt liv och klarat av dem. Ge inte upp hoppet och inse att du är mycket starkare än du tror.

Önskar dej krafter i vardagen och all lycka i framtiden!

Kirsi

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Vad ska jag göra? Vet inte vart jag ska ta vägen. Pappa ropar, tar oss i öronen, lägger tvål på munnen och andra saker. Brukar säga att vi inte är hans barn utan mammas barn. Vet inte vad jag ska göra...
Läs mera

Ingen i min familj tror på något jag säger, de hittar på sina egna sammanslutningar och bråkar med mig istället. min mamma och pappa bråkar med mig för att de tror att jag hoppade av skolan och ringer...
Läs mera

Hej! Mina föräldrar satte ner familjen i slutet av oktober 2023 och berättade att mamma ville skilja sig från pappa. Pappa tog det väldigt hårt och visste inte vad han skulle göra. Han försökte föresl...
Läs mera

En av mina vänner har självmordstankar pga psykiskt våld av föräldrar
Läs mera