Orolig för förälder

11.12.2014
Hej!
Jag är väldigt orolig och rädd nu och har ingen annanstans att vända mig så jag hoppas verkligen ni kan hjälpa mig.

Jag är jätte orolig för min pappa, han är väldigt stressad hela tiden. Han har ett eget företag och måste jobba hela hela tiden, både på vardagar och helger.
Jag har märkt att han haft svårt att hålla sig vaken under dagarna, och nu har han verkat vara pigg nog för att jag inte ska uppmärksamma det för mycket. Men han råkade nämna att han inte kunnat sova på nätterna, utan bara vaknade mitt i natten och inte kunde somna om efter.

Det som gav mig ett stort varningstecken var när jag började klandra honom för en skada och det var inte alls hans fel igen. Det hade nog skett oavsett men jag kände behovet av att skylla på någon eftersom jag mådde så dåligt och då så klandrade han sig själv också och svarade att det var hans fel och berättade att hela dagen gått dåligt.
Det har aldrig hänt förut, i vanliga fall skulle han påpeka att det var mitt eget fel eftersom jag inte värme upp ordentligt.
Det gör mig jätte orolig för jag vet att man kan dö om man är för stressad hela tiden och jag är jätte jätte orolig över det, jag vill inte att min pappa ska dö. För jag behöver båda mina föräldrar precis lika mycket men om jag skulle behöva någon mer så skulle det vara min pappa eftersom han är den enda som ställer upp för mig precis hela tiden.
Finns det något jag som barn kan göra för att förhindra att min pappa kommer till skada eller dör?
Oroligt barn

Specialungdomsinformatören Susanna svarar

12.12.2014

Hej ”oroligt barn”!

Du är en verkligt fin och omtänksam tjej och dotter som ser att din pappa mår dåligt nu och vill hjälpa honom med hans stress! Han brukar ställa upp för dig och nu vill du ställa upp för honom:)det om något är kärlek och omtanke! Samtidigt så är det så att vi INTE kan fixa någon annans problem. Du kan inte få hans stress att kännas mindre, eller få honom att sova bättre, det kan bara han själv göra! Du är dessutom barn och han är vuxen, och till vuxenlivet hör att ta ansvar för sitt eget välmående eller illamående. Som barn ska man egentligen inte behöva bära ansvar för sina föräldrar.

Men så blir det ändå ibland och naturligtvis blir man orolig när någon i ens familj mår dåligt och reagerar ”konstigt”. En person som är trött och stressad och sover dåligt är nog inte riktigt sig själv. Personen kan då ibland reagera litet ovanligt och annorlunda på helt vanliga eller bekanta situationer. Ofta är det någon liten sak som blir jättestor, och reaktionerna blir sedan därefter. När man är riktigt stressad och trött är det också lätt hänt att man börjar känna sig uppgiven och då börjar man lätt ta skuld på sig för både det ena och det andra. Man fastnar liksom i stressens och trötthetens grepp, och behöver hitta sätt att ta sig ur det!

Så det låter verkligen som om din pappa behöver inse att hans stress påverkar hela familjen, och framför allt dig. Kanske kan du berätta för honom om din oro och om hur du upplever situationen? Ofta är det så att när en människa är tillräckligt ”djupt” inne i något så blir man samtidigt litet blind för allt, och för sig själv och sitt eget mående. Och då behöver man kanske någon kär person som verkligen säger till, och säger ifrån – så här kan det inte fortsätta, jag är orolig för dig!!! Man behöver en ”väckarklocka”!

Stress är ju något som vi möter genom hela livet och är inget farligt i sig, de flesta har goda möjligheter att handskas med den stress de möter men ibland blir det ju för mycket. Och då gäller det ju att reda ut exakt vad som skapar stressen och hur man kan handskas med detta i fortsättningen. Och det finns det också goda möjligeter till. Men först av allt måste personen som mår dåligt inse att han eller hon verkligen mår dåligt. Det finns ingen annan väg runt problemet.

Så gör allt vad du kan för att nå din pappa, prata med honom och om han inte lyssnar eller kan förstå så prata med din mamma, eller vänd dig till någon vuxen på din skola. Du bär ju också en stress inom dig över detta som du behöver få hitta bra sätt att handskas med också. Att vara rädd och orolig gör dagarna tunga och jobbiga, och du behöver få använda din kraft till att växa och leva.

Många varma kramar till dig och lycka till med allt!

H.Susanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Vad ska jag göra? Vet inte vart jag ska ta vägen. Pappa ropar, tar oss i öronen, lägger tvål på munnen och andra saker. Brukar säga att vi inte är hans barn utan mammas barn. Vet inte vad jag ska göra...
Läs mera

Ingen i min familj tror på något jag säger, de hittar på sina egna sammanslutningar och bråkar med mig istället. min mamma och pappa bråkar med mig för att de tror att jag hoppade av skolan och ringer...
Läs mera

Hej! Mina föräldrar satte ner familjen i slutet av oktober 2023 och berättade att mamma ville skilja sig från pappa. Pappa tog det väldigt hårt och visste inte vad han skulle göra. Han försökte föresl...
Läs mera

En av mina vänner har självmordstankar pga psykiskt våld av föräldrar
Läs mera