Psykisk misshandel

11.09.2020
När jag var i mellanstadieåldern år hotade min förälder att ta sitt liv om jag inte gjorde som hen ville. Är jag lättkränkt om jag anser detta som psykisk misshandel? chickenmcnuggets
luckan

UngInfo svarar

16.09.2020

Hej du! Nu är det så, att föräldrar har ett stort ansvar då de har barn, och har absolut inte rätt att utsätta sina barn för den där sorten av psykisk utpressning. Det du var med om är absolut inte okej och dina föräldrar borde ha förstått bättre än att sätta dig under en sådan mental press, och alla dina jobbiga känslor kring det är berättigade. Det är mycket vanligt att reagera starkt på sådana extrema eller traumatiska upplevelser och det ger lätt upphov till känslor som ångest, rädsla, utsatthet, oro, kränkning osv.

Det finns många sätt ett barn kan försöka hantera sådana här världsomskakande erfarenheter, men det svåra är att de borde ha en trygg vuxen de kan vända sig till. Jag hoppas du hade någon annan vuxen i din närhet du kunde prata med och få stöd av, för det skulle du ha behövt. Inget barn ska behöva bära så tunga känslor och erfarenheter ensam.

Du har och hade rätt att känna dig trygg och älskad med dina föräldrar. Och barn älskar ju sina föräldrar och tenderar att lita på dem under alla omständigheter, så när den här tilliten inte fungerar skakas hela världens trygghet hos barnet, varför det är extra viktigt att föräldrar ser till att barnen har det bra. Barn anpassar ju ändå sig till det de är vana vid och tror att så som man har det hemma är ”normalt”, också när det rör sig om stora övertramp på barnens rättighet och välmående.

Med andra ord så visst är det psykisk misshandel av din förälder att hota dig sådär. Din förälder visste hur viktig hen är för dig och utnyttjade det i en typ av maktspel för att skapa skräck och oro hos dig och därmed tvinga dig till ett val du inte vill göra. Det är därför väldigt fint att du nu märker att det inte var rätt, som du blev behandlad och att du skulle ha varit värd en tryggare uppväxt. Nu är det därför en bra tid att fundera över och prata om det du var med om och vad det väckte hos dig. Det fina är, när saker börjar klarna börjar det ofta också lätta, så det att minnena kommer betyder kanske att du nu börjar ha kapacitet att bearbeta dem. Så hoppas du fick mer klarhet både av att skriva ner och av att få ett litet svar!

Psykolog Helena

1 Kommentarer

  • L 12/09/2020 12:16pm (4 år sen)

    Hej, nej du är inte lättkränkt. Det räknas som psykisk misshandel

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Vad ska jag göra? Vet inte vart jag ska ta vägen. Pappa ropar, tar oss i öronen, lägger tvål på munnen och andra saker. Brukar säga att vi inte är hans barn utan mammas barn. Vet inte vad jag ska göra...
Läs mera

Ingen i min familj tror på något jag säger, de hittar på sina egna sammanslutningar och bråkar med mig istället. min mamma och pappa bråkar med mig för att de tror att jag hoppade av skolan och ringer...
Läs mera

Hej! Mina föräldrar satte ner familjen i slutet av oktober 2023 och berättade att mamma ville skilja sig från pappa. Pappa tog det väldigt hårt och visste inte vad han skulle göra. Han försökte föresl...
Läs mera

En av mina vänner har självmordstankar pga psykiskt våld av föräldrar
Läs mera