Hej

Hej?!

Hm, det här är knepigt, men jag brukar tro mest på magkänslan ändå. Det är som om den skulle vara vårt sanna jag, det vi egentligen tycker och tänker under alla borden och måsten. Du känner att du inte är mogen för ett förjållande ännu, och kanske är det precis just så det är just nu i ditt liv. Alla andra jämnåriga kanske är redo och kanske håller på för fullt med en massa killar, men för den skull måste ju inte du göra det. Gör man saker bara för att andra gör det eller för att man tycker att man borde, så våldför man ju sig på sig själv. Det är inte rätt mot dig själv, inte ens du själv ska få tvinga dig till saker du inte känner dig redo för.

Samtidigt så börjar du ju komma in i åldern och tiden i livet då det här med killar blir aktuellt både i kompiskretsen och i din utveckling. Men som sagt, så tvingar det inte dig att göra något konkret åt det, tex bli ihop. Det är helt okej att se på från sidan, eller smaka på i egen tankt. Det är helt okej att ha kontakt med en kille utan att vara tvungen att bli ihop med honom! Du får ta det i din egen takt, du får ta små munsbitar av kakan och måste inte alls välja om du ska ha kvar kakan eller äta upp den. Livet är inte så svartvitt att du måste ta allt eller vara utan allt, utan du får själv bestämma.

Dessutom är kärlek inte så svartvitt. Det är inte hångel och sex och sova över och rosor och allt pang på direkten, som om du skulle vara tvungen att trycka i dig hela godispåsen på en gång. Utan det är helt okej att bara tala med den man gillar, kanske bara hålla hand eller säga att man är ihop. Ta en godis nu och kanske en till först om en månad. Det måste inte vara så allvarligt så snabbt!

Och du har inte lovat honom något bara för att du har kontakt med honom, du har inte förbundit dig att tex bli ihop med honom bara för att du flirtat med honom. Du är ingen tease för det, utan du bestämmer takten för just dig. Han kan inte tvinga dig till något bara för att du varit gullig mot honom, du är inte skyldig att ställa upp på något alls. Det här är faktiskt a och o när det kommer till hela kärleks- och sexlivet: Du har när som helst rätt att säga nej, stopp, nu tar vi det saktare eller här går min gräns!

Du har även rätt att vela fram och tillbaka och tveka och inte bestämma dig. Du får känna ena stunden att okej, det här är kul och spännande och det här vill jag, och andra stunden känna att du blev det för stort och farligt och ta ett steg tillbaka. Även inför dig själv. Du behöver inte alls ljuga inför dig själv, för det är helt okej att känna sig både förtjust i honom och rädd för hela situationen. Det är dessutom helt naturligt. Det här är liksom början på en ny del av ditt liv, en stor del, och då är det helt naturligt att vara lite osäker och blyg och tveksam. Det är som om du skulle fara och simma. Ingen säger att du måste hoppa i med huvudet före, det är helt okej att doppa tårna och sedan skrik-fnittrande dra tillbaka dem. Och det är helt okej att vada ut ända till låren och sedan ångra sig och skippa simmandet för en stund. Så småningom simmar du nog, men det är helt okej om det sker först när du är 15 eller 17 år också! Det är ditt liv, du bestämmer!

Stor kram, Liselott