Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hejsan, voj vännen <3 Vad jobbigt då ens s.k. vänner börjar bete sig sådär :(
Jag undrar om det ändå inte skulle vara bra att åtm på nåt sätt säga att du inte uppskattar hennes sätt att kommentera allt. Såklart förstår jag att det kan göra att hon blir sur, men hon har ingen rätt att göra dig ledsen heller, du och dina känslor är också viktiga!!! Kanske kunde du på nåt sättandas om att ni har det lite jobbigt hemma (det behöver inte vara sant, men du kan ändå säga det), och att du inte skulle orka med så mycket extra nu just. Kanske skulle hon förstå då att hon ska sluta med sånt där.
Ibland är det svårt med vänner, man kanske växer ifrån varandra lite, eller så börjar man känna mera samhörighet med någon annan och därför lämnar bort gamla vänner. Det kan vara något sånt på gång just nu i er grupp. Jag vet att man kan tycka att det inte finns andra att vara med än dem man umgås med, men oftast finns det ändå andra som rörs lite lsöt runt omkring en bara man ser sig omkring. I er ålder är det mycket som händer både i kroppen och själen. Man utvecklas på olika sätt. Vissa blir mera vuxna och börjar tycka att de bästa vännerna är jätte barnsliga, andra får kanske nåt ryck att de inte vill bli vuxna och börjar leka djur mm som på dagis. Det är så olika och inget är mera rätt eller fel än det andra. Men om man växer ifrån varandra så kan det vara bra att börja se sig om efter andra att vara med, för det är slöseri om alla ska må dåligt tillsammans bara för att man inte vågar ta kontakt till nån annan. Jag tror nämnligen inte att din kompis mår super bra heller, det gör man väl inte om man har behov av att trycka ner andra, eller? För det är ju det hon gör, hon vill försöka göra andra, dig osäker och trycka ner dig för att hon tror att hon ska komma i bättre dager då :( Men så funkar det inte i livet. Ingen ser upp till en som mobbar och gör sig löjlig över någon annan, tvärtom så ser man ner på en sån och kanske tom tycker synd om den.
Om du inte får sagt något till den här kompisen så skulle jag ge rådet att prata med någon i skolan, skolhälsovårdaren, kuratorn eller nån annan. De kanske kan ta upp saken sådär lite allmänt i centralradion eller på nån morgonsamling. Jag vet inte om det skulle hjälpa men man kan ju försöka allt. Men det viktigaste är att du inte släpper in detta i själen, låt det inte göra dig illa. Stå emot och se ner på henne och sucka att hon kan lägga av med sånt där.
Jag hoppas och önskar att allt ska reda upp sig för dig <3 <3 <3
Många kramar från ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar