ADHD

Hejsan!

Tack så mycket för din fråga :) ADHD är ett ämne som är mig varmt om hjärtat, och det finns så många aspekter till det, så det här kan bli ett rätt långt svar. Hoppas du orkar läsa det ändå, du kan fast läsa det i olika omgångar ifall det är för mycket på en gång, eller helt skippa delen där jag berättar om olika ADHD-begrepp om du inte är intresserad av det. :D
Orsaken till varför jag skriver så långt är för att jag vill ge dig insikter som jag själv önskar att jag hade haft redan i din ålder. Jag brukar inte bli personlig i mina svar, men här vill jag ändå nämna att orsaken till varför jag läst på så mycket om just ADHD hos kvinnor är för att jag själv ganska nyligen har fattat att jag antagligen har det – och jag är 30 år. Jag tror att mitt liv antagligen skulle ha varit lite lättare om jag (eller någon i min omgivning) hade fattat detta innan, eftersom odiagnostiserad och ohjälpt ADHD kan leda till andra psykiska svårigheter såsom ångest och depressioner.

Först så vill jag säga att alla de saker som du beskriver nog är symptom på ADHD. Men, det som gör det knepigt är att man också kan ha många ADHD-symptom utan att faktiskt ha ADHD. Jag skulle därför absolut råda dig till att göra en utredning så att du får veta vad det rör sig om, det kan vara väldigt skönt att få veta mera om hur man funkar. Då kan man också lättare ”hacka sin hjärna” med olika knep så att ens vardag flyter på bättre.

Om du misstänker att du kan ha ADHD så rekommenderar jag att ta kontakt med skolhälsovården, studerandehälsovården eller eget HVC för att göra en första utredning med hjälp av tester, för att ta reda på om man ska utreda för ADHD. Själva ”stora utredningen” görs sen troligen vid Neuropsykiatrin vid Psykiatriska polikliniken.

Det är vanligt att speciellt flickor är ”svårdiagnostiserade”. Tjejer blir generellt diagnostiserade myyycket senare än killar (om alls), tyvärr. Symptomen på ADHD verkar nämligen variera en del mellan könen, där pojkarna står mera för den stereotypa bild folk har av diagnosen, alltså ”högljudda vilda barn som agerar utåt”. :P
Många som jobbar med barn och unga har inte lärt sig hur ADHD ser ut bland tjejer (plus att många antar att det är en ”pojkdiagnos”, fastän det egentligen tros vara lika mellan könen), så det missas ofta, tyvärr också inom vården. Så om du vill bli utredd så ska du stå på dig även OM någon skulle säga att de inte tror det behövs!

Även om samhället idag är rätt så jämställt så finns det fortfarande vissa oskrivna ”krav” på hur flickor och pojkar ska vara. Exempelvis hur bra man ska prestera i skolan, och hur man får bete sig i sociala situationer. Detta gör att flickor med ADHD i en tidigare ålder börjar ”maskera” sina symptom (”masking” kallas detta fenomen på engelska, är osäker på om det heter maskera på svenska), alltså försöka dölja symptomen och ”överkompensera” på andra sätt för att bli accepterade, vilket kan bli jättetungt i längden och vara dåligt för självkänslan. HÄR kan du läsa mera om det, sidan är på engelska men jag tycker den sammanfattar bra hur masking kan se ut. Om du skrollar ner lite där så hittar du exempel på hur det kan te sig.

Att få en ADHD-diagnos kan både kännas lättande och lite jobbigt samtidigt. Det kan vara lättande för att det sätter ord på nåt som man kan ha upplevt länge, "det var inte bara inbillning". Det kan bli en skön bekräftelse på att man inte är bara ”lat och råddig” (ifall man har hört såna nedsättande saker) - man är helt enkelt född med en hjärna som fungerar lite annorlunda mot de flestas. Det är i sig inget fel på det, speciellt när vi människor levde i primitivare samhällen så behövdes det människor av olika sorter för olika typer av uppdrag. Det är bara det att samhället idag är väldigt långt byggt för de som är neurotypiska (alltså de som inte har exempelvis ADHD eller autism), och det gör det svårt ibland för den som tänker annorlunda, exempelvis i skolan.
Men det kan vara en gåva att tänka annorlunda, sålänge som man inte låter någon döda ens gnista, och man hittar just den grej som man själv är intresserad av. ADHD:ns fördelar är att vara intuitiv, kreativ, fantasifull, driven, uppfinningsrik, energetisk och tänka ”utanför boxen”. Exempel: Bill Gates (skaparen av Microsoft) har ADHD. Albert Einstein antas också ha haft det, samt Leonardo da Vinci. Orsaken tills varför man tror att da Vinci hade ADHD var för att han jobbade på massa olika projekt samtidigt, hade svårt att slutföra dem, ansågs o-organiserad och ”kaotisk”, och var hela tiden i rörelse. Men ”kaoset” i hans hjärna gjorde honom också till en våra tiders mest kreativa uppfinnare och konstnärer.

Förut som pratade man om ADHD och ADD, men man har strukit ADD som diagnos nuförtiden och pratar istället om olika typer av ADHD.

När man diagnostiserar ADHD så finns det tre olika typer:

1.      kombinerad form (bristande uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet

2.      form med bristande uppmärksamhet (utan överaktivitet eller impulsivitet)

3.      form med överaktivitet och impulsivitet (utan bristande uppmärksamhet)

Så det man ser utåt är –> bristande uppmärksamhet, impulsivitet, och/eller hyperaktivitet.
Men inuti en så händer det ju en massa saker också, som inte nödvändigtvis syns utåt lika bra! Jag ska här lista lite olika begrepp som har med ADHD att göra.

Dopamin. Väldigt förenklat och kortfattat så handlar ADHD om att man har ett dopamin-underskott i hjärnan, och reglerar dopamin annorlunda. Dopamin är en kemikalie (en signalsubstans) i vår hjärna. Den utsöndras bland annat när vi slutfört något, känner att vi gjort något bra, eller gör något njutningsfullt. Man kan säga att den är en belönings-kemikalie som får oss att känna vällust.
Den påverkar också bland annat sömn, koncentration, inlärning, tänkande, uppmärksamhet, humör, känslor och beteende. Det att du säger att du bara kan fokusera på saker som du har ett naturligt intresse för är något som många människor med ADHD upplever, och det har att göra med just dopamin. ”Where the dopamin flows, the mind goes”.
När ens dopamin inte riktigt är tillräckligt så kan det också trigga en till impulsivt och till och med farligt/destruktivt beteende för att hjärnan ändå vill ha det där dopaminet, ”en kick”.
Det kan också leda till att man inte känner sig belönad inifrån fast man har gjort sina uppgifter. Och då kan också prioritering av uppgifter bli svårt – för att hjärnan inte riktigt ger en belöningar enligt hur ”stor” uppgiften varit. För mig personligen så spelar det ingen roll om det jag ska göra är att boka en tid till frissan eller skriva en 8 sidors essä – för mig känns de som lika stora uppgifter och jag behöver skriva upp båda på min To-Do lista.

Det leder oss till en annan ADHD-term:
Time blindness. Det här innebär att man har svårt att uppfatta tid. Detta kan göra att man skjuter upp saker tills sista minuten, att man tror att saker man ska göra kommer ta mycket mer/mindre tid än de i verkligheten tar, att man oftast kommer för sent eller för tidigt till träffar, eller att man glömmer bort tiden totalt och far in i ett projekt i flera timmar utan att äta eller gå på toaletten. Sistnämnda leder oss till:

Hyperfocus. Det här är en av ADHD:ns super powers (dock upplever inte alla det här) som kan uppstå när man hittar något som intresserar en. Hyperfocus är när någon är extremt koncentrerad på något under en lång tid, såpass att man tappar fokus på allt annat runtom en. I det tillståndet kan man få gjort saker mycket mera effektivt än andra människor får gjort under vanlig fokus.
Det finns teorier om att detta också har att göra med bristen på dopamin i hjärnan – hjärnan på någon med ADHD söker sig till aktiviteter som ger omedelbar dopamin, så om de hittar något som känns mentalt belönande så kommer de att hålla på med det intensivare och längre i sträck än vad än en neurotypisk person skulle göra. Jag kan ju exempelvis erkänna att jag är i hyperfocus just nu, och inte känner att jag klarar av att sluta skriva på det här fast min arbetsdag egentligen tagit slut för länge sen :D Hyperfocus kan dock vara negativt om den får en att försumma sånt som man ”egentligen” borde göra.

Mood swings. En person med ADHD kan ha svårt att reglera sina känslor, eller ha så att säga ”stora känslor”.

Dåligt arbetsminne. Det här kan visa sig exempelvis genom att man kommer av sig mitt i en mening och inte minns vad man pratar om, eller att man ofta går in i ett rum utan att minnas vad man ska göra där, glömmer vad samtalsämnet är mitt i en konversation, har svårt att fokusera på en uppgift eftersom man glömmer frågan, etc. På tal om det:

Konversationsproblem. Ibland när man pratar går hjärnan också så otroligt fort framåt så att orden man säger har svårt att hinna med tankarna, eller så kan det man säger göra plötsliga hopp framåt i temat på ett sätt som gör att de som lyssnar inte hinner med eller förstår. Typiskt är också att man byter samtalsämne på ett sätt som för andra verkar vara ”out of the blue”, men egentligen är för att ens hjärna gjorde snabba associationer framåt till ett annat ämne. Det är också vanligt att människor med ADHD avbryter någon annan som talar för att man känner att om man inte får säga sin tanke NU så kommer man glömma den helt, och då tar den dåliga impulskontrollen över. Ibland pratar en person med ADHD också orimligt högt eller lågt för vad som är passligt för situationen.

Rejection Sensitivity Dysphoria (RSD). Det här är en rätt jobbig ”sidoeffekt” som ADHD kan ha. Det betyder att man är ovanligt känslig för att bli ratad/lämnad/övergiven. Det kan vara väldigt smärtsamt, och göra en känslig för kritik. När man har ADHD så reagerar ens nervsystem snabbt och kraftigt på all stimuli kring en, och eftersom man också ofta är väldigt intuitiv så plockar man snabbt upp tecken som kan innebära att någon kommer avvisa/rata en. Detta sätter i sin tur igång en stressreaktion som är mer extrem än vad det skulle vara för neurotypiska människor. Jag har läst teorier om att detta kan vara för att man som person med ADHD har fått höra så mycket kritik kring hur man är redan vid en ung ålder, och att man har märkt att man är lite annorlunda, så att det under uppväxten ”bakats in” en rädsla för att människor kommer överge en.

Potentiella svårigheter i relationer. Rejection Sensitivity Dysphoria är förstås en av dessa saker som kan påverka ens relationer negativt. En annan är att man kan ha svårt att komma ihåg att svara på meddelanden. En tredje grej man kan försöka vara medveten om är att ifall man har ADHD så är det inte ovanligt att man (oftast omedvetet) sätter igång ett gräl/argument av något slag för att man är understimulerad och behöver dopamin.

Svag objektpermanens. I korthet – när man inte har så mycket objektpermanens så är det bokstavligen ”out of sight, out of mind” som gäller. Alltså att om man inte fysiskt ser saker så har man svårt att komma ihåg att de finns. För en person med ADHD leder det här till att man har ”organiserat kaos” (vilket i andras ögon mest ser ut som kaos), för att man behöver se saker för att veta var man har dem. Det kan också leda till att man glömmer betala räkningar (om man inte ser dem), tappar bort grejer, glömmer att ta sin medicin, och att man glömmer vardagliga uppgifter som att ta ut sopor eller att man har gammal soppa i kylskåpet.
Intressant nog så gäller objektpermanens också människor, exempelvis att man i misstag inte hör av sig till en vän på lääänge (för man glömmer liksom lite bort dem), men när man väl ser dem så känns de ändå lika mycket som ens vän som de alltid har gjort. Objektpermanensen kan också påverka ens känslor, att man exempelvis inte kommer ihåg hurpass mycket kärlek man har till sin partner när man känner sig sårad, för i stunden känner man sig endast sårad.

Stimming. Det är stimming du beskriver när du pratar om att du behöver klicka med pennan för att kunna koncentrera dig. Vissa studsar med foten/benet, byter ställning ofta i stolen, spänner och slappnar av i musklerna, eller känner ett stort behov av att ”peta” på saker med händerna (typ fidget toys). Människor med ADHD stimmar när de är understimulerade, när de vill lugna sig själva, eller när de behöver öka sin förmåga till koncentration. Människor med autism stimmar också, men det är oftast på lite andra sätt och mera för att processa känslor och överväldigande situationer.

Sömn. Sömnproblem och ADHD går tyvärr ofta hand i hand. Antingen det att man har svårt att somna, eller svårt att vakna upp (eller båda två). Det kan också handla om att man har svårt att reglera sömnen, så att man i perioder sover väldigt mycket eller väldigt lite. Människor med ADHD har också ofta mera intensiva drömmar än andra.

Mat. På grund av dopaminbrist och nedsatt impulskontroll så har människor med ADHD ofta ett lite komplicerat förhållande till mat. Det kan handla om att man överäter/småäter för att man har tråkigt och vill ha dopamin (exempelvis när man försöker koncentrera sig på något), eller att man helt glömmer bort att äta. Dessutom förbränner en ADHD-människas hjärna mycket energi på grund av hur aktiv den hela tiden är. Speciellt barn med ADHD kan också ha svårt med vissa typer av konsistenser/smaker, och därmed vara rätt petiga med vad de äter.

En hjärna som aldrig riktigt blir tyst. Tusen tankar och dagdrömmar och kanske någon låt som spelar ovanpå det också :D

Executive function/dysfunction. Majoriteten av människor med ADHD har problem med executive dysfunction (exekutiva funktioner är en försvenskad term). Det innebär problem med att starta eller slutföra en uppgift, följa flerstegsinstruktioner, balansera stora abstrakta projekt, och att ”stay on track” med uppgiften man håller på med. Ibland kan det kännas helt fysiskt omöjligt att börja på med en uppgift, även mindre saker, exempelvis att man sitter på golvet bredvid sitt badkar men kan inte förmå sig att kliva i och man förstår själv inte varför. Som en del av executive dysfunction hör också många av de andra sakerna jag har skrivit om, exempelvis förmågan att hålla reda på tiden och att hållas organiserad.

Sensory overload. Eftersom en person med ADHD har en väldigt aktiv hjärna/nervsystem så kan det också bli för mycket intryck, vilket gör en överstimulerad, överväldigad, lättirriterad och väldigt trött. Det kan också göra en känsligare för ljud, ljus, beröring, och andra intryck. Exempelvis på ett sånt sätt att du inte hör vad din kompis säger när ni är på ett café, fastän hen sitter bredvid dig, eftersom det är för svårt att filtrera ut hens röst mot allt annat ljud i lokalen.

Jag vill återigen påminna om att även om man känner i igen sig i några av de här sakerna så behöver det inte betyda att man har ADHD, eftersom det också kan vara ”bara vanliga” personlighetsdrag. Men, det är kanske ett tecken på att man borde göra en utredning, speciellt om det stör ens vardag.
Å andra sidan så behöver man inte heller ha alla dessa för att det ska röra sig om ADHD, eftersom ADHD kan te sig lite olika på individnivå.
Jag vill också påminna om att fast många av de saker jag räknat upp kan låta rätt negativa i dagens samhälle, så är det inte bara en negativ sak att ha ADHD utan det finns många fördelar också. ADHD är en funktionsvariation, ett annat sätt att fungera helt enkelt. Om du vill läsa mera om fördelarna så kan du klicka HÄR.

Eftersom du är i den ålder du är så antar jag att du har instagram? :) Här ska jag tipsa om några konton som jag följer som jag tycker är bra, som handlar om ADHD, ifall du vill lära dig mera!

connor.dewolfe <-- Berättar om (sin egen upplevelse av) ADHD genom roliga reels, tror han finns på TikTok också. Ett av mina favoritkonton :)

thepsychdoctormd <-- Hon är en psykiatriker och ADHD-specialist som själv också har ADHD. Infovideor och tips.

the_mini_adhd_coach <-- Informativa tecknade bilder om ADHD.

adhd__things <-- Mest memes men om man har ADHD eller liknande symptom så kan det vara kul för att de är så "relatable", och man lär sig mera om hur olika ADHD kan te sig om man också kollar in kommentarsfälten.

Humanity_hive <-- Hon jobbar med mental hälsa och har också själv ADHD så det är en informativ mix.

Savetimeshan <-- Videor om ADHD management, gjort på ett sätt så det är lätt att förstå det.

mattraekelboom <-- Korta infovideon om ADHD

Ifall man upplever ADHD-symptom så är det viktigt att man försöker hålla någon typ av rutiner, och att man ser till att få motion. Att göra upp detaljerade listor och ha dem fram synligt kan också hjälpa hjärnan på traven lite. Man ska också hålla sig bort från droger och dylikt. 

Jag hoppas mitt svar blev dig till hjälp, och kanske gör det lättare att sätta ord på saker du känner - oavsett om du väljer att gå och göra en utredning eller inte.

Lycka till med allt i framtiden, och skriva gärna in igen om du undrar mera!

Kram, Kix