...

Hejsan!

Du skär dig  för att du har en känsla som är jobbig för dig att hantera på något annat sätt och som du har svårt att visa åt de som står dig nära. Ta fram papper och penna: Om du vågar känna efter så kanske du vet vilken känsla/vilka känslor det handlar om? Skriv ner dem när du kommer på dem. Är det kanske när du känner sorg, ilska, rädsla, besvikelse,skam? Nästa steg är att fundera på i vilka situationer du ofta får den här känslan och skriv ner dem. Har du fått visa alla slags känslor, också de negativa hemma? Eller har du varit tvungen att gömma dem av hänsyn till någon annan?Har du haft någon som du kunnat spegla dig i, det vill säga, någon som kunnat hjälpa dig att sätta ord på dessa negativa känslor? Detta kan berätta mycket för dig, du kan börja förstå vilka situationer som kan trigga igång känslan. Eftersom känslan känns hotfull så blir du rädd och rädslan ökar när du märker att du inte heller kan kontrollera din reaktion. För att bli kvitt ångesten och kanke för att du också är arg och besviken på dig själv för att du reagerar som du gör så skär du dig. Då far dina tankar till den fysiska smärtan istället och den psykiska ångesten lättar, men bara för stunden.

När du vet dessa saker så skulle det vara väldigt bra att du också berättade om dem för din psykolog. Hen kan då kan med hjälp av sin yrkeskunskap tillsammans med dig ta reda på varifrån känslan kommer. Sedan kan ni tillsammans börja göra upp planer för hur du kan hantera känslan på ett mera konstruktivt sätt.

Jag önskar dig varmt lycka till.

Hälsningar Camilla