Depression

11.06.2019
Hej! Asså tror jag håller på att falla i en depression grop för mår så skit har absolut inga äkta eller riktig vänner som jag kan prata med alla bara hatar mig känns det som. Mina förärldrar är skilda Och min mamma har en ny och ja han är väll snäll man känns som han vill bara köpa grejjer ti mig och min lillasyster. Mamma tänker bara på honom och inte på mig och min lillasyster. Före hon hade en ny så gjorde vi jätte mycket grejjer men nu har vi inte gjort nått. Pappa och jag har absolut ingen egen tid och han är typ aldrig hemma när vi är hos honom, vi är hos min farmor eller jag är ensam hemma typ 24/7 när jag är vi pappas nu under sommarlovet. Just de med mina kompisar så ska på rippi läger nu på sönda och vi har Typ lektioner ons, tors och fre. Frågade av mina kompisar att ska vi göra nått efter lektionen på fre för vi hade pratat om de osv.. Alla var bara nä jag ska göra de och de och de typ men liksom Frågade samma fråga i söndags och då var alla bara Juu att vi ska va vi göra och ville bara fråga pånytt idag så hade de mittiallt ändrats och ja de kan ju göra de Men vi hade typ redan kommit överens om att vi skulle hitta på nått och de kännde som de bara Ville hitta o på nå att de måste göra i stället än att va me mig. Kan inte lita på nån av dem. Känner mig så ensam hela tiden. Under det där skit lägret kommer jag absolut att inte ha nån att vara med under fritiden. Vi får Typ önska vem vi vill sova med i rummet kan tänka att jag hamnar men nån jag inte känner så bra bara för att de önskar varandra och automatiskt får varandra. De har jämt varit så. Om vi hadenån paruppgift i skolan så Hamnade jag ensam eller med läraren. Vet inte vad jag ska göra känner mig lessen hela jävla tiden Deprimerand
Cecilia Yrttiaho

Ekonom och utvecklingspsykolog Cecilia svarar

17.06.2019

Hej och tack för din fråga! Jättetråkigt att höra att du känner dig ensam och att du inte känner att du riktigt har någon som du kan vända dig till och lite på. Det är kanske ingen tröst, men du ska veta att väldigt, väldigt många runt omkring dig ibland har samma känsla, fast det inte syns på dem. Människor som känner sig ensamma finns överallt, och även de som verkar populära och omringade av människor kan känna sig ensamma ändå.

Gällande dina föräldrar så borde du prata med dem, fast jag förstår att det kan kännas svårt. Berätta att du känner dig ensam och kanske kan du själv också ta initiativ till att umgås. Ibland kan föräldrar ha jättebråttom med allt som ska göras i vardagen och kanske inte ha så mycket tid för de roligare sakerna. Kan du umgås med t.ex. din mamma genom att hjälpa henne, åka och handla, göra mat eller något liknande? Nu kanske du tycker att det här låter som ett töntigt förslag, men ge det en chans. Då får ni tid att prata och umgås och mamma får lite hjälp.

Gällande kompisar så kan det kännas ledsamt att inte ha någon bästis, det har många barn, unga och vuxna gått igenom. Den goda nyheten är att detta kan ändras när som helst! Du kan t.ex. söka dig till nya kretsar där du träffar nytt folk, delta i något trevligt och passande forum på nätet eller till och med ställa upp som volontär någonstans. Helt enkelt söka dig till situationer där du har möjlighet att träffa nya människor.

Gällande att lita på människor så betyder det inte att man kan lita på alla man är kompis eller bekant med. Så mitt råd är att umgås med de du vill och kan, men låt det ta den tid det tar innan du känner att du t.ex. vågar berätta sådant som du tycker är känsligt eller hemligt.

Jag hoppas att du får en fin sommar! Sommaren är ju den tid på året då folk överlag vill vara sociala, så jag hoppas och tror att du hittar en eller flera fina vänner att vara med i sommar!

Hälsar Cecilia

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.