Mår skit. Riktigt skit.

16.05.2018
Hej. Jag har under en längre tid mått skit p.g.a mycket besvikelser i livet. Har sökt hjälp och det kanske blev bättre igen under ett tag, men nu känner jag igen att livet suger. Jag vill helt enkelt inte finnas kvar, för jag känner mig så värdelös. Ingen vet egentligen hur jag känner mig och jag har svårt att helt åt hållet öppna upp. Den jag varit och pratat med vet ju en del men inte allt, och hen har fått fel uppfattning om mitt mående, eftersom jag har svårt och tala om mina allra djupaste tankar. Märker nu att jag under senaste tid mera och mera glidit ifrån flera vänner, mest för att jag själv blivit irriterad på dom. Känner bara att de behandlat mig fel och tex. berättat vidare saker jag inte velat att de ska berätta. Och nu spenderar de mycket tid tillsammans helt som de glömt mig, och det gör mig endå lite ledsen. Har också svårt att somna nuförtiden, sover ca 5-7 timmar vilket är alldeles för lite för mig. Jag har haft väldigt dålig självkänsla under en längre tid och jämför mig med andra hela tiden, och avundsjukan gör att jag mår ännu sämre. Känner också att jag saknar gamla barndomsvänner eller andra man var nära med förr, gråter nästan varje kväll över dem och vilken riktning mitt liv har gått mot. Allt var helt enkelt mycket bättre förr. Jag vet inte vad jag ska göra för jaf skulle ju vela må bra, och kunna öppna mig mera. T.ex. föräldrarna vet inget om hur skit jag mår just nu. Jag bara hatar mig själv, och det känns som att alla andra gör det också. Har svårt och lära känna nya människor eftersom jag är så osäker om mig själv. Allt är skit. Vill bara bort. skit
Camilla Roslund Nordling

Rehabiliteringsrådgivare på Psykosociala förbundet rf. Camilla svarar

18.05.2018

Hej!

Du skriver att du har mått dåligt under en längre tid och tar upp problem kring självförakt och dålig självkänsla. Du ger uttryck för att ha hamnat i ett negativt tankemönster och har därför svårt att kunna se positiva saker och lösningar. Jag tycker du skriver väldigt bra och insiktsfullt om din problematik. Du har sökt hjälp för ditt mående och det är bra. Du nämner din dåliga självkänsla och jag tror att mycket av de problem som du upplever så bottnar i den. Det fina är att det finns mycket som vi själva kan göra för att förbättra och stärka den. Självkänsla är den uppfattning vi har om oss själva. Den är lite av en ”färskvara” och något som vi alla behöver jobba på och vi behöver få påfyllning ibland. Den kan ändras över tid och från situation till situation. Dålig självkänsla är något som många unga dras med men också äldre människor. Men i allmänhet så blir självkänslan bättre med åldern genom de erfarenheter som vi går igenom.

En dålig självkänsla är ofta orealistisk. Har man en dålig självkänsla så har man lätt för att över- eller underskatta sin förmåga. En god självkänsla ger oss en mera realistisk uppfattning om oss själva och den egna förmågan. För att ha en god självkänsla så behöver man vara medveten om sina styrkor men också sina svagheter. Då man har den medvetenheten, och acceptansen, så kan man förbättra sina sämre sidor och stärka de bättre sidorna ännu mer. Precis ALLA av oss, har bättre och sämre sidor. Det här är en sak som vi behöver hålla i minnet då det gäller t.ex. sociala medier, där kan människor välja att ge en ”perfekt” bild av sig själva, men man måste komma ihåg att det alltid finns en ”vardag” bakom den bilden också med allt det som hör det vardagliga livet till. Det finns många tips på hur man själv kan jobba på sin självkänsla. Det finns böcker man kan läsa och övningar man själv kan göra, bra tips på sånt hittar du på nätet. Här länk till Decibels info: https://www.decibel.fi/information/sjal/sjalvfortroende-och-sjalvkansla

Det är bra att du har sökt hjälp för ditt mående, dock lämnar det lite oklart för mig om du fortfarande går på samtal? Jag tycker absolut att du skall fortsätta med dessa samtal och du får ta dig en funderare på vad det är som gör att du inte kan öppna upp? För precis som du själv skriver så får terapeuten inte riktigt rätt uppfattning om ditt mående och får därmed svårare att hjälpa dig om du stänger inne det som verkligen tynger dig. Du får komma ihåg att terapeuter och vårdpersonal har tystnadsplikt och de som samtalar professionellt med människor har hört det mesta och finns där just för dig i den stunden. Det är deras jobb att försöka hjälpa dig att lösa upp knutar och diskutera kring tankar och känslor. Ett tips är att du skriver ner några punkter eller ord med dina känslor/tankar och ger detta till terapeuten, det kan ge ert samtal ny kraft och betydelse. Du skriver att ”du vill bara bort” och om du har tankar kring självmord så är detta är också något som du ska berätta för terapeuten så att du kan få hjälp och stöd i att hantera dessa tankar.

Livet känns jobbigt nu men det kommer det inte alltid att göra! Är det något jag kan lova så är det att livet förändras, du förändras (speciellt eftersom du ännu är så ung) du lär dig nya saker hela tiden, folk omkring dig förändras. Det att inget förblir som det alltid har varit, eller som det var förr kan ibland vara skrämmande och kännas ledsamt men det ger också oanade, nya möjligheter.
Fortsätt att gå i samtal och försök jobba på att stärka självkänslan. Om du känner att du kan prata med dina föräldrar så gör det, de skulle kunna hjälpa och stöda dig då du behöver någon att prata med. Kom ihåg, du kan börja må bra igen, du får ha tålamod men så småningom blir det bättre. Du är värdefull, ta hand om dig!

Mvh, Camilla R-N

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera