Rehabiliteringsrådgivare på Psykosociala förbundet rf. Camilla svarar
Hej!
Du skriver att du har mått dåligt under en längre tid och tar upp problem kring självförakt och dålig självkänsla. Du ger uttryck för att ha hamnat i ett negativt tankemönster och har därför svårt att kunna se positiva saker och lösningar. Jag tycker du skriver väldigt bra och insiktsfullt om din problematik. Du har sökt hjälp för ditt mående och det är bra. Du nämner din dåliga självkänsla och jag tror att mycket av de problem som du upplever så bottnar i den. Det fina är att det finns mycket som vi själva kan göra för att förbättra och stärka den. Självkänsla är den uppfattning vi har om oss själva. Den är lite av en ”färskvara” och något som vi alla behöver jobba på och vi behöver få påfyllning ibland. Den kan ändras över tid och från situation till situation. Dålig självkänsla är något som många unga dras med men också äldre människor. Men i allmänhet så blir självkänslan bättre med åldern genom de erfarenheter som vi går igenom.
En dålig självkänsla är ofta orealistisk. Har man en dålig självkänsla så har man lätt för att över- eller underskatta sin förmåga. En god självkänsla ger oss en mera realistisk uppfattning om oss själva och den egna förmågan. För att ha en god självkänsla så behöver man vara medveten om sina styrkor men också sina svagheter. Då man har den medvetenheten, och acceptansen, så kan man förbättra sina sämre sidor och stärka de bättre sidorna ännu mer. Precis ALLA av oss, har bättre och sämre sidor. Det här är en sak som vi behöver hålla i minnet då det gäller t.ex. sociala medier, där kan människor välja att ge en ”perfekt” bild av sig själva, men man måste komma ihåg att det alltid finns en ”vardag” bakom den bilden också med allt det som hör det vardagliga livet till. Det finns många tips på hur man själv kan jobba på sin självkänsla. Det finns böcker man kan läsa och övningar man själv kan göra, bra tips på sånt hittar du på nätet. Här länk till Decibels info: https://www.decibel.fi/information/sjal/sjalvfortroende-och-sjalvkansla
Det är bra att du har sökt hjälp för ditt mående, dock lämnar det lite oklart för mig om du fortfarande går på samtal? Jag tycker absolut att du skall fortsätta med dessa samtal och du får ta dig en funderare på vad det är som gör att du inte kan öppna upp? För precis som du själv skriver så får terapeuten inte riktigt rätt uppfattning om ditt mående och får därmed svårare att hjälpa dig om du stänger inne det som verkligen tynger dig. Du får komma ihåg att terapeuter och vårdpersonal har tystnadsplikt och de som samtalar professionellt med människor har hört det mesta och finns där just för dig i den stunden. Det är deras jobb att försöka hjälpa dig att lösa upp knutar och diskutera kring tankar och känslor. Ett tips är att du skriver ner några punkter eller ord med dina känslor/tankar och ger detta till terapeuten, det kan ge ert samtal ny kraft och betydelse. Du skriver att ”du vill bara bort” och om du har tankar kring självmord så är detta är också något som du ska berätta för terapeuten så att du kan få hjälp och stöd i att hantera dessa tankar.
Livet känns jobbigt nu men det kommer det inte alltid att göra! Är det något jag kan lova så är det att livet förändras, du förändras (speciellt eftersom du ännu är så ung) du lär dig nya saker hela tiden, folk omkring dig förändras. Det att inget förblir som det alltid har varit, eller som det var förr kan ibland vara skrämmande och kännas ledsamt men det ger också oanade, nya möjligheter.
Fortsätt att gå i samtal och försök jobba på att stärka självkänslan. Om du känner att du kan prata med dina föräldrar så gör det, de skulle kunna hjälpa och stöda dig då du behöver någon att prata med. Kom ihåg, du kan börja må bra igen, du får ha tålamod men så småningom blir det bättre. Du är värdefull, ta hand om dig!
Mvh, Camilla R-N
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar