Mitt liv känns trist

12.09.2014
Jag känner att mitt liv är just nu väldigt trist. Det finns mycket jag vill göra men känner mig inte redo för det. Mina föräldrar tror att jag är deprimerad när jag egentligen bara är uttråkad. Jag bryr mig mindre och mindre om mina ansvar och gör mina föräldrar svikna. Jag vill må bra igen och känna att livet är roligt igen. Men jag vet inte hur.

Mvh/Patricia Patricia

Specialungdomsinformatören Susanna svarar

15.09.2014

 

Hej Patricia,

Innan vi ens kan börja förändra något som inte fungerar i våra liv är det första steget alltid att märka att något inte är som förr, eller som det ska eller som vi vill att det ska vara. Så jättebra (på ett sätt) att du känner av att allt inte är som det ska vara för dig just nu. Då är du redan medveten om att du behöver fundera vidare kring just den saken. Det viktigaste är ju att då vi känner att något inte är som det ska att vi tar oss själva på allvar och att vi så småningom hittar ett sätt att gå vidare med saken.

Det är kanske inte heller så att vi alltid  använder exakt samma ord på saker och ting som beskriver våra känslor och upplevelser. Är vi deprimerade eller uttråkade eller ledsna. Ibland kanske vi menar samma sak men använder litet olika ord. Vi människor beskriver ju det vi har inom oss på så väldigt olika sätt. Din upplevelse beskriver du utifrån dig och dina föräldrar beskriver det vad dom upplever. Ingen har rätt eller fel utan det är bara beskrivet ur olika perspektiv.

Du skriver att det finns mycket som du vill göra men du känner dig inte redo för det. Då kan det kanske hjälpa att nysta litet vidare i ”att du inte är redo”. Vad allt finns där? Vad är det du verkligen vill göra? Och vad är det i ditt liv som väcker känslan att inte vara redo? Många val? Utmaningar? Mycket ansvar? Något annat?

För att kunna fortsätta nysta i vad det egentligen handlar om behöver vi ofta någon som kan hjälpa oss på vägen. Det kan vara en förälder, en vuxen vi litar på, en kompis, en kompis förälder eller så kan det vara någon som jobbar med att nysta upp saker med folk. Alltså en kurator eller psykolog eller terapeut av något slag. Man behöver inte ha en allvarlig depression för att be ett proffs om hjälp. Det allra bästa är ju att genast när vi känner av att något är fel ta tag i saken och be om litet hjälp på vägen. På så sätt kan vi också kanske undvika att vi börjar må riktigt dåligt:) och vi lär oss att ta hand om oss själva i förebyggande syfte. Om du vill prata med någon som jobbar med samtal kan du vända dig till skolhälsovården där du studerar (om du studerar) eller så kan du vända dig till din egen hälsovårdscentral så kan de hjälpa dig att hitta någon lämplig samtalspartner. Eller naturligtvis kan du också kontakta någon psykolog eller terapeut helt på egen hand.

Ibland är livet trist och väldigt tråkigt. Ibland kan det kännas som att livet står stilla. Och kanske känns det så speciellt när vi gått igenom en turbulent tid i våra liv, t.ex. tonåren, då det har hänt mycket och allt har gått i rasande fart. Då kan det börja kännas väldigt trist och tråkigt när allt saktar i, när det börjar finns mera tid för eftertanke och stillhet. För livet består ju av både tempo och långsamhet. Så det gäller också att med åren lära sig att handskas med båda ”takterna”. För allt har sin tid, och allt fyller en funktion i livet. Vi behöver vara ledsna och uttråkade ibland, och så behöver vi verkligen skratta och njuta av livet ibland. Allt hör till.

Allt gott på vägen! För du är redan på väg:)

H. Susanna

2 Kommentarer

  • :) 13/09/2014 8:20am (10 år sen)

    Hej!
    Försök att hålla dej sysselsatt med olika saker. Gör sånt du tycker om att göra, kolla roliga filmer som får dig att skratta. När jag är ledsen/deppad så brukar jag fara ut och gå och efter promenaden är jag på mycket bättre humör så motion hjälper. :) Ring och tala med en kompis, försök träffa kompisarna för det hjälper också, för när du är med kompisar så känns det inte lika ensamt. :)

  • Patricia 16/09/2014 10:36pm (10 år sen)

    Hej,tack så jättemycket Susann för att du svarade mig:) Det är första gången på länge någon verkligen hjälpte mig,uppskattar det verkligen! Och tack du som kommenterade^^

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera

Hej, min pojkvän har det lite jobbigt just nu. Han har haft det väldigt stressigt länge och nu har det börjat påverka hans mentala hälsa på riktigt. Han upplever ångest och oro och han säger att stres...
Läs mera