Jag tror inte jag är riktigt okej. Jag har skärt mog själv ett par gånger och jag vet inte ens varför. Det känns typ skönt när det svider. Alltså jag vill absolut inte ta livet av mig och jag gör inte det för att jag vill ”göra mig själv illa” men det känns typ inte så farligt längre. Det ät nästan som att jag gillar det men ändå inte. Det har inte hänt något till mig på siståne och inget håller på att hända så jag vet faktikst inte alls varför jag beter mig såhär men en helt glad människ skulle väl inte göra så?
Jag har hört att man kan bli addikterad till att skära sig själv och det vill jag inte bli!
Jag vill inte tala med mina föräldrar för det verkar mycket värre än det är. Jag vill inte att de skall tro att jag är sjuk eller något sådant.
Vad skall jag ta mig till.
Hej!
Självskadebeteende, till exempel att skära sig, är oftast ett sätt att försöka hantera att man mår dåligt. Men ibland kan det verkligen börja nästan som ett misstag, utan att man vet varför man gör det. Man kanske bara vill prova. Det kan ändå leda till att det blir svårt att kontrollera beteendet eller sluta. Därför är det viktigt att ta tag i det. Det här är inget du ska vara ensam med, det är alltid värt att söka stöd och hjälp hos någon. Tala med en vuxen. Jag tycker det vore väldigt bra om du kan ta upp det med dina föräldrar, det är viktigt att de vet hur du mår och vad som händer i ditt liv, och de vill ditt bästa. Men det måste inte vara dina föräldrar du talar med, det kan vara någon från skolan, en lärare, hälsovårdare eller någon annan vuxen du litar på. Du kan berätta precis hur det är, hur du känner och vad du upplever, så vet den du pratar med hur den bäst kan hjälpa. Jag förstår att du inte vill att någon ska tro att du är sjuk, om du annars inte känner dig så, därför är det viktigt att hitta på ett sätt att sluta så du inte börjar må dåligt på grund av skärandet. Hoppas du hittar en trygg person att prata med och lycka till!
Psykolog
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar