Studier

Hej!

Utbildningarna

Om du vill bli klasslärare studerar du 3 år till pedagogie kandidat och fortsätter sedan 2 år till pedagogie magister, därav 3 + 2 år. Om du endast avlägger pedagogie kandidat så är du alltså inte fullt utbildad klasslärare.

Om du vill bli ämneslärare så kan du gå klasslärarutbildning och sedan läsa t.ex. biologi, engelska, filosofi, finska, franska, fysik, geografi, historia, huslig ekonomi, hälsokunskap, kemi, livsåskådning, matematik, modersmål och litteratur, psykologi, religion, ryska, samhällslära, slöjd eller tyska som extra huvudämnen. Vissa av dessa ämnen går att läsa i Åbo och vissa i Vasa. För att arbeta som ämneslärare krävs en högre högskoleexamen (3+2 år) med ett av dessa ämnen som huvudämne. Oftast undervisar ämneslärare dock i två eller flera ämnen och då krävs ett långt biämne (60 studiepoäng) i vardera ämnen. 

Du kan också läsa t.ex. litteraturvetenskap, biologi, engelska eller finska som en hel utbildning i t.ex. Åbo och sedan komplettera dina studier så att du får ämneslärarbehörighet eller både klasslärarbehörighet och ämneslärarbehörighet samtidigt. Om du har t.ex. biologi i bagaget och vill bli ämneslärare så läser du förutom det ämne du studerar, 60 studiepoäng pedagogik med lärarinriktning till, som består av både teoretiska kurser och praktik i skola (på Vasa Övningsskola).

Så du kan alltså bli både klasslärare och ämneslärare om du vill. Studiehandledaren på Åbo Akademi hjälper dig nog med dessa funderingar mer noggrant eftersom jag förstår att det kan kännas som rörigt med alla olika alternativ. Du behöver oavsett läsa minst 5 år för att få någon av utbildningarna.

Lön

Grundlönen som klasslärare brukar ligga runt +/- 2700 €/mån. Om du är ämneslärare på t.ex. gymnasium brukar grundlönen ligga runt +/- 3000 €/mån.

Inträdesprov

Idag söker du vanligen in till Åbo Akademis klasslärarutbildning med ditt studentbetyg som bas vilket räknas om till poäng, om du får ett sådant.
Annars kan du också bli antagen på basis av urvalsprov + lämplighetsprov, även om det är lite svårare.

Själva urvalsprovet (VAKAVA) bör du skriva om du inte har/får en studentexamen under våren eller inte har tillräckligt höga poäng (57) i studentexamen. HÄR kan du räkna ut dina poäng. 
Urvalsprovet är baserat på material som delas ut vid provtillfället, och inget förberedande material finns.
I provet bedöms akademiska studiefärdigheter som behövs inom det pedagogiska området. VAKAVA-provet består av flervalsuppgifter.

Efter godkänt urvalsprov/tillräckligt höga poäng i studentexamen kallas man till lämplighetsprov som brukar bestå av en intervju med flera lärare. I provet bedöms den sökandes förmåga att ta till sig utbildning, förutsättningar för att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som behövs inom det pedagogiska området, samt lämplighet för arbetsuppgifter inom området.

HÄR kan du läsa mer om inträdesprovet.

Mellanår

Idag kan du inte spara din studieplats och ta mellanår utan särskild orsak. Detta ändrades runt år 2015 om jag inte minns fel.
Särskilda orsaker att skjuta upp sin studieplats brukar vara militärtjänstgöring, graviditet eller sjukdom som gör att du inte kan påbörja dina studier.
Du kan tacka ja och frånvaroanmäla dig under ett år, men det betyder att du går miste om studietid.

Hoppas du fick några svar på dina funderingar och inte blev mer råddig. Lycka till!

Med vänliga hälsningar,

Patricia Donner