Vad är det med mig? Socialfobi?

18.06.2017
Hej!
Jag är en tjej på 16 år som har ett problem.
Jag tycker det är jätte obehagligt och läskigt att vistas runt människor jag inte känner eller träffat. Jag kan ju såklart vara i stan, för där är det stort och jag kan lätt "gömma" mig.
Men jag kan ta som ett exempel..
Imorgon (19 juni) så ska jag åka till min pojkvän, vi har distans. På lördagen så ska vi träffa hans släkt, och jag dör typ inombords av tanken. Jag blir helt kall, rädd och vill bara sjunka under marken. Jag tycker det är så extremt obehagligt, för jag känner mig inte bekväm i det, tror att dom ska skratta åt mig inombords, tycka jag är konstig och vara i vägen. Skulle vi träffat dom i en stor lokal så hade det varit lite lättare, för då kan jag som sagt "gömma mig" om det skulle behövas. Men nu ska vi vara i ett hus, med människor jag aldrig träffat eller känner.. När min pojkvän sa att vi skulle träffa dom så började jag storgråta och må dåligt.
Jag tänker på att jag kommer göra bort mig.. Jag blir så himla blyg och stel. Detta har hänt innan också. Jag mår liksom dåligt varenda dag på grund av detta ända tills "den" dagen kommer. Jag blir så rädd att jag nästan inte vill åka till honom. Jag blir rädd och obekväm så fort det är mycket människor på en "liten yta".
Är detta någon form av socialfobi eller vad är det för något? Vad ska jag göra? Detta förstör så mycket för mig.. J

Caroline svarar

19.06.2017

Hej!

Först vill jag bara säga att du är absolut inte ensam om att ha det jobbigt i sociala situationer. Att ibland känna sig osäker i sociala situationer är inget ovanligt. Många kan tycka det är obehagligt att prata högt inför en grupp människor eller vara nervös inför att träffa många nya människor, till exempel på en fest. Det är inte samma sak som att ha social ångest. Social ångest är inte heller detsamma som att vara blyg. Det kan vara så att du har social fobi, men det är inte heller något ovanligt att man är nervös och rädd i en sådan situation som då man ska träffa pojkvännens släkt. Social fobi (ångest i sociala sammanhang) innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Rädslan kan leda till att man undviker sociala sammanhang och att umgås med andra. Det finns olika grader av social fobi, vissa har bara lindrig social ångest och i enstaka situationer, medan andra har en stark social fobi. Vanliga symtom man kan få vid social ångest är domningar, yrsel, klump i magen, ökad puls, skakningar, muntorrhet, värmekänsla/känna sig kallsvettig och att känna att man snabbt måste fly från den obehagliga situationen. Om du känner att du har social fobi, att du isolerar dig och att din ångest hindrar dig från att leva ditt liv, så finns det hjälp att fås! <3

Mitt tips är att du ska försöka att utsätta dig för det du tycker är jobbigt (i små steg och när du känner dig redo). Ju mer du försöker undvika det du är rädd för, desto starkare blir den sociala ångesten. Men genom att "möta" ångesten och rädslorna kan du märka att du klarar av det trots allt och att det kanske inte var så farligt. Och om det känns jättejobbigt så tänk på att det inte är något farligt som händer, utan att det är den sociala ångesten som spökar. Blir det alltför jobbigt kan du avlägsna dig från platsen och gå åt sidan, t.ex. gå till toaletten eller helt enkelt åka hem. Om du inte kan avlägsna dig kanske det hjälper om du bara går lite till sidan av rummet och uppmärksamheten, eller flyttar dig till ett annat rum som är öppnare och med mindre folk. Ta en liten paus och gå ut och ta lite frisk luft. Försök att andas djupt och undvika katastroftankar. Försök istället att tänka positivt och peppa dig själv. Mobiltelefonen kan vara en "räddare i nöden" och man kan känna sig tryggare om man tar fram och surfar på den. Många som har social fobi känner ett starkt obehag av att åka med kollektivtrafik t.ex. buss, och då kan det lindra ångesten och rädslan om man lyssnar på musik eller sysselsätter sig med något t.ex. kollar facebook/instagram. Det kan vara bra att berätta om ditt problem för din pojkvän (ifall han inte vet om det), så att han vet vad som händer med dig och kan stötta dig och lugna dig i jobbiga situationer.

Du måste inte åka med och träffa hans släkt om du inte vill, om det känns alltför jobbigt och du mår väldigt dåligt av det. Kanske du kan åka och hälsa på din pojkvän, men inte åka med och träffa släkten, eller bara åka en liten stund och färdigt planera en tid som ni åker hem igen? Om du känner att du vill anta utmaningen så tänk på att du klarar mer än du tror och att du alltid kan dra dig undan eller åka hem om det blir för jobbigt.

En styrkekram till dig!

Hälsningar Caroline

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera