Jag har ett problem, mår dåligt ganska ofta. Och jag vet inte ens varför liksom jag har några bra vänner, en världssnäll pojkvän, familj, ett hem osv osv.. Förstår bara inte varför jag mår såhär, känner ångest nästan hela tiden, ända stunden jag mår bra är med min pojkvän. Snälla hjälp mig Anonym ledsen tjej
Nina svarar
Hejsan!
Ursäkta att du fått vänta en stund på svar.
Ibland vet man faktiskt inte varför man mår dåligt och det är helt okej. Människans hjärna är precis lika komplicerad som människans kropp, så precis som att man kan få tandvärk eller ont i knät utan att riktigt veta varför så kan man också ibland må psykiskt dåligt utan att själv komma fram till vad orsaken är. Psykisk ohälsa kan också vara ärftligt precis som andra sjukdomar, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att man nödvändigtvis inte behöver må psykiskt dåligt bara för att en släkting har gjort det!
Ifall man mår dåligt och inte alls vet varför kan det ibland hjälpa att fundera på om man till exempel äter och sover tillräckligt och hur ens nära relationer ser ut. Att till exempel sova för lite eller för mycket påverkar den psykiska hälsan ganska mycket, och likaså om man hela tiden har konflikter med sina föräldrar, sin partner eller sina vänner. Man kan också fundera på hur man orkar i skolan och om man upplever att det är för stressigt. Det kan också hjälpa att skriva dagbok för att lära känna sig själv bättre och bli mer medveten om sina tankar. Ibland tänker man mycket negativa tankar som man kanske inte ens har lagt märke till.
Det är dock väldigt viktigt att man inte går runt och mår dåligt och hoppas på att det ska gå om av sig själv. Du skriver att du har ångest nästan hela tiden och det låter inte alls roligt. Man kan absolut bli frisk från till exempel ångest och depression men ofta krävs det lite hjälp på vägen. Även om det kan kännas väldigt jobbigt att prata med sina föräldrar och med en psykolog eller skolkurator så måste man komma ihåg att det i längden är värt det. Ifall man absolut inte vill prata med sina föräldrar så måste man inte göra det, utan man kan gå direkt till exempelvis skolkuratorn eller någon annan vuxen man litar på.
Jag vet att stegen till att må bättre kan kännas helt omöjliga, men man måste påminna sig själv om att det finns stöd och hjälp att få bara man sträcker ut sin hand. Du är inte ensam!
Kram,
Nina
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar