Väldigt trött mentalt

Hej! 

Vad bra att du skriver hit. Jag förstår att allting känns väldigt jobbigt för dig just nu men jag är glad du tagit första steget och skrivit hit. Ibland, speciellt om man känner sig ensam kan allting kännas värdelöst och jobbigt men det är viktigt att komma ihåg du inte är ensam! Det är ledsamt att du upplever att din familj försöker förminska dig när du berättar om hur du känner. Har du försökt prata med dina föräldrar om att det är så du upplever det..?

Det är lätt att ibland missförstå och känna ingen vill lyssna, eller att man övertänker och får en känsla att ingen bryr sig eller att ingen tror på en men detta är bara en rädsla, en rädsla man behöver jobba bort genom att t.ex. prata med någon man litar på. Att hålla allt för en själv blir för jobbigt och gör tyvärr saken bara värre.

Ifall du känner att det är för obekvämt att öppna dig om det här med din familj så kan du göra det till en annan trygg vuxen, exempelvis en lärare, skolhälsovårdaren, kuratorn... och ifall du inte känner för att involvera någon i skolan, så kan du också boka en tid på ditt lokala HVC så att de i sin tur kan hjälpa dig till rätt sorts hjälp för just det som DU känner. Det går också att höra av sig direkt till ungdomspsykiatriska enheten. Det FINNS hjälp att få för sånt här, och du är värd att få den! Det är inte tänkt att man ska behöva må så dåligt som du beskriver och behöva bära på det själv. Det går så mycket lättare och snabbare att bli bättre om man har någon som kan handleda en. Ifall du känner att du inte orkar deala med allt hjälpsökande själv så kan du också först kontakta ungdomsuppsökarna i din kommun. De kan stödja dig genom processen att hitta rätt hjälp, om det behövs. Lite sådär som en extra vuxen vän. Du hittar dem genom att googla "uppsökande ungdomsarbete" + din kommuns namn.

Håll ut, och försök att komma ihåg att det här är bara en period av ditt liv, och den kommer inte vara för evigt! Det kommer komma många ljusa och fina dagar i ditt liv ännu (fast det kanske inte känns så nu), och det är värt att stay around for them.

Kram, Kix och My