mam int lyssnar

16.01.2021
moro. ho kan ja få mam å lysen på me tå vi argumenterar. ho e så satans einvis å villint lysen tå ja kombe me na vetit ti säga, ho bara lägger imot å komber me edi klassisk att du bor i mett hus så du gör som ja säjr. kännde me grömt hindra tå ja får int ens va ut läng me kaverina ele fa ut å kör ti typ nykabi elo kokkola utan att o blir arg. he så otrolit fittit å javeit it va ja ska koma me tå ho int ens lyssnar på papp utan blir fitti på båda ov oss å gar bort....
kix

Ungdomsinformatör Kix svarar

20.01.2021

Hejsan!

Tack för din fråga. Kan förstå att du är frustrerad om det känns som att hon inte lyssnar på dig, och att du känner dig hindrad i det du vill göra (exempelvis hälsa på kompisar i nkby eller kokkola).

Jag tror det är viktigt att komma ihåg att din mamma inte lägger dessa gränser för att hon ”vill jävlas” eller nåt sånt, utan helt enkelt för att hon är orolig att nåt ska hända, och bryr sig om dig. Jag tror det skulle vara bra om ni kunde kompromissa på nåt vis och mötas på mitten i det vad ni vill. Att du på nåt sätt kunde långsamt bygga upp förtroendet för att det inte händer något ”hemskt” om du är ut lite senare än vanligt, liksom ”bevisa” att det går att lita på att du kan ta hand om dig själv. Men du behöver säkert ta det små steg i taget, istället för att be din mamma om att få vara ut jättemycket längre på natten än vad du nu får, så börja med att be om typ en kvart.

Det är ju förstås besvärligt om hon går iväg när ni försöker diskutera. Kanske du kunde helt enkelt sätta på ord på det till henne, det kan vara att hon inte ens själv är medveten om att hon ofta gör det..? Att till exempel säga rakt ut i en lugn men bestämd ton att ”jag tycker inte om när du går iväg när jag vill prata med dig”.

Du kan också be henne berätta mera precist varför hon inte vill att du exempelvis kör till en annan stad (om det är så att hon bara säger att ”du får inte”, men inte varför). Det är bra för att då får både hon tänka efter lite mera varför och lära sig kommunicera bättre med dig, och du får veta vad det är din mamma på riktigt oroar sig över så att du vet bättre hur du ska kunna kompromissa och möta henne i hennes känslor. Det är bra om du vågar berätta till din mamma hur du känner kring allt det här, och hur du upplever det, istället för att själv bli passiv-aggressiv tillbaka. Du har alltid har rätten till att känna dina egna känslor, ingen kan bestämma att de är ”fel”. Men jag också tror det är lättare att ”vinna” såna här samtal om man är lugn, öppen, och saklig när man talar.

...ifall ingenting fungerar så får du helt enkelt ta tröst i att snaaaart är du myndig och får bestämma över dig själv.

Lycka till!
Kram, Kix

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej!
Mina föräldrar har länge bråkat, eller hur jag ska beskriva det. De är osams om väldigt mycket o har väldigt olika värderingar och tankar kring viktiga frågor i livet. De har väldigt olika livss...
Läs mera

Jag vill bara veta om jag faktiskt måste ha med pappan att göra hela livet efter att han var otrogen mot mig EFTER att ha gjort mig gravid. Jag går varje dag med sån otrolig ilska i kroppen kan knappt...
Läs mera

Hej!
Jag har ett familjeproblem. Min mamma lider utav anorexi och det går även ut över andra familjemedlemmar. Hur kan jag gå tillväga för att hantera detta?
Läs mera

Hej! Hoppas verkligen man är anonym här...
Jag hade sex med min syster igår. Min BIOLOGISKA syster. Samma mamma samma pappa. Hon är 17 år gammal och jag fyllde nyss 19. Jag ska inte ljuga, har alltid ...
Läs mera