1. Du jag kom på och hittade en fråga som jag ställde för lääänge sen i april 2020 här på decibel.fi. Jag frågade just för att jag oroade mig kring detta med att jag hade hittat det med äldre fäder ålders påverkan på fostret (den studien). Jag fick ett svar av en terapeut och bad mina föräldrar läsa igenom den vad det menades med. Dom sa till mig att terapeuten beskrev dom spekulationerna som finns, men att ingen kan veta om det är sant om faderns ålder påverkar. Hon skrev speciellt i det sista stycket av texten det med att jag ska tänka att inte oroa mig, trots att min pappa var äldre, Då menar hon eftersom det är en spekulation att det inte är bevisat att jag skulle ha en ökad risk samt att vi som hör till den gruppen av äldre fäder löper ingen högre risk än den som har en sårbarhet för sjukdomen att insjukna. Har jag och mina föräldrar uppfattat hennes svar rätt? Du vet att jag skrev en sammanfattning om detta för en månad sen angående äldre pappa ålder. Här är länken till frågan: https://www.decibel.fi/vaga-fraga/fragor-och-svar/kroppen/sjukdomarna-och-kramporna/psykiska-sjukdomar-uppdaterad-
2. A) Jag hade ett återfall här i veckan och gick tillbaka till att googla angående studier och sånt som har med äldre fäder att göra. Hittade en studie som gjorts i USA på 40 miljoner nyfödda barn där man kollade på om mannens ålder kunde ge upphov till graviditetskomplikationer. Det som man studerat och kommit fram till är att man har hypoteser likadant som man har för äldre fäder och psykiatriska sjukdomar. Jag trodde det var sant men mina föräldrar och syster sa att detta inte heller är bevisat, utan att de bara spekulerar. Dom har även sagt till mig att dom själva som gjort studien inte vet om mannen har något att göra med det. Men att det finns spekulationer.
I en nyhetsartikel så framgick det att forskarna själva sagt (tar det ut nyhetsartiklarna): forskarna betonar att detta är en observationsstudie, vilket innebär att inga säkra slutsatser om orsak och verkan kan dras. De föreslår dock…. (Och sen kommer spekulationen).
Så detta innebär alltså att det inte är bevisat att detta skulle vara en orsak eller risk?
B) har fastnat på en artikel som har svårt att förstå vad dom menar. För det var ju så att detta inte är bevisat att det skulle ha nån risk eller orsak (så som jag o familjen tolkar det som) men det finns ändå artiklar som påstår att man ska prata med doktorn om saken om mannens påverkan. Har bett föräldrarna läsa igenom den men fattar inte riktigt det i slutet med ”Ask your Docktor” skulle du kunna hjälpa och bara läsa igenom artikeln (tar typ 5 minuter). Våran teori är att det menas med att det är allmänt, om mannen exempelvis vill gå och få råd av doktorn så kan han det. Men det gäller allmänt kring allt exempelvis om han är överviktig, dricker mycket alkohol osv, så att man enklare kan bli gravid med kvinnan? För det med graviditetskomplikationer är inte bevisat att mannen skulle bidra till nått sånt, men ändå undrar varför mannen ska prata och ha råd med doktorn? Är det så som vi uppfattar det? Här är länken till artikeln: https://www.webmd.com/parenting/features/later-life-fatherhood-risks
3. Sista frågan, det är såhär att jag i ca 14-17 års åldern tänkte mycket på varför folk kollar snett på mig, det var så att en gång så gick det förbi två tjejer och när dom gick förbi mig så kollade dom snett och började viska till varandra i öronen och därefter gapskratta åt mig när jag gick hem från skolan. Efter den händelsen tänkte jag ständigt om det var något fel på mig, för jag lade oftast märke till att folk kollar snett på mig och viskar varandra i öronen när jag går förbi. Jag tog åt mig och ville veta vad folk tyckte va så roligt eller snackade om mig. Pågick i typ två år konstant med att tänka på om folk kollar snett på mig osv. Vet helt ärligt inte vad folk tyckte eller sade om mig som gick förbi, ville ändå veta och sen så sitter man där hemma och försöker klura ut varför folk gjorde sånt. Vart jag än gick var de så. Jag va uppmärksam och kollade hela tiden efter folk om dom skulle säga eller viska något om mig. Har jag varit Paranoid? Gringo
Ungdomsinformatör Kix svarar
Hejsan!
Beklagar att du har varit sjuk, det är ju aldrig kul, och det kan ju lätt bli då när man ligger hemma och inte kan sysselsätta sig så mycket att tankarna börjar rusa.
Ursäkta att det tagit en stund att svara, vi har haft mycket på Decibel på sistone i och med många skolbesök som gjort att frågorna ökat, och så har också en av oss varit sjuk.
Jag skulle först och främst vilja rådgöra dig att lita på att du nog förstått saker rätt första varvet, på så vis att sakkunniga berättat/undersökningar du läst redan bekräftat att du inte behöver oroa dig. Istället känns det nu lite som att du aktivt ”söker” något som ska säga emot det som du redan förstått, alltså något som ska ”bekräfta” dina orostankar, som att du skulle ha "förstått saker fel ändå". Som att du på sätt och vis söker något du kan få oroa dig om, kanske för att din hjärna blivit så van vid att göra detta. Jag menar att du gör detta genom att fortsätta gå tillbaka och läsa gamla svar, eller att fortsätta googla. Försök att stå emot den impulsen genom att tänka på att människor redan förklarat detta, och försök att lita på dig själv att du förstått saker rätt så det ändrar inget att du går tillbaka och tittar, och du inte behöver oroa dig. Jag vet att det kan kännas jättesvårt, och att man kan falla tillbaka i gamla mönster, men ända sättet att i långa loppet bli kvitt det här beteendet är att försöka stå emot.
2A) Det som du kopierat ur nyhetsartikeln säger mycket riktigt att de inte har kunnat bevisa något säkert.
2B) I en artikel av typen du skickade så skulle jag tro att de rådgör att man ska prata med en doktor eftersom det tar bort lite ansvar från den som skrev artikeln, i stil med att ”om du har tankar om saken eller problem med fertilitet så bör du prata med en doktor om ämnet och undersöka dig istället för att ta mina ord som sanning för just exakt dej”.
3. Ledsen att höra att flickorna gjorde så, om det var åt dig de skrattade så var det absolut inte okej gjort av dem.
Men till grejen hör ju att det där kan man aldrig veta säkert? Men om man upplever en sån obehaglig grej en gång eller två gånger så börjar man ju söka efter det, just för att det känns obehagligt och man vill hålla koll på om det ännu händer. Då är ju problemet det, att när man redan har i sitt tankemönster att ”folk kollar snett på mig och snackar”, så då börjar man lätt tolka in att folk gör det också när de kanske egentligen pratar om nåt annat. Nu säger jag ju inte att du nödvändigtvis har inbillat dig saker, men bara att i några av fallen så kan de också ha talat om annat. Det betyder för den sakens skull inte att du har varit paranoid. Vi har ju tidigare pratat om mobbning, och jag skulle tro att det här är en rätt vanlig reflex om man varit mobbad, att man kollar efter såna här saker och är kanske snabbare än andra på att tolka det som att någon sagt något negativt om en. Jag kommer inte ihåg nu om jag har visat dig någon video om ett fenomen som heter ”the spotlight effect”, men HÄR är en video som förklarar vad jag menar :) Just den här videon är vinklad främst från perspektivet ”social ångest”, men jag gillar illustrationerna i den så jag valde den ändå. Jag tycker vetskapen om det fenomenet är överlag bra att ha med sig i vardagen, när man märker att man börjar oroa sig om såna här saker.
Ha det bra, hoppas du är frisk nu!
Kram, Kix
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar