Efter att ha påbörjat militärtjänstgöringen insåg jag att detta inte är för mig, varpå jag länge övervägde och till sist beslöt mig att utföra ciciltjänstgöring i stället.
Då jag talade med personalen på brigaden var alla negativt inställda till civiltjänstgöringen och detta gjorde mig ytterst otrygg, bland annat var det en översergant som berättade att om man har gjort civiltjänst så har man sämre möjligheter till arbete, är detta sant?
Försvarsmaktens kommunikatör Henrik svarar
Hej!
Översergeanten pratar strunt. Civiltjänst eller militärtjänst spelar liten eller ingen roll för framtida arbetsplatser – om man inte siktar på en militär karriär, gränsbevakningen eller polisen – där militärtjänst räknas som ett plus. I civila arbeten borde det inte spela någon roll – får inte spela någon roll. Det kan förstås finnas förmän som ser genomgången militärtjänst som ett plus – det berättar att personen i fråga inte ger upp så lätt och kan utföra uppgifter även om det inte är så roligt, kanske är obekvämt, kallt och kanske ösregnar. Men man har rätt att övergå till civiltjänstgöring när som helst utan att behöva motivera sitt beslut. Civiltjänst är en rättighet och i princip ett fullgott alternativ till militärtjänst.
Men civiltjänsten är enligt gällande lag alltid lika lång som den längsta militära tjänstgöringstiden dvs 347 dygn. När man valt civiltjänst så går det att ångra sig bara en gång och gå tillbaka till militärtjänst. Det är med andra ord snabbare och mera praktiskt, om än inte bekvämare, att bita ihop tänderna och genomgå militärtjänsten på kortast möjliga tid (6 månader) för att sedan återvända till sitt civila liv.
I händelse av krig kommer det nog att finnas uppgifter för alla – också för civiltjänstgörare, inom exempelvis befolkningsskydd, brandväsende, sjukvård, återuppbyggning, vägunderhåll etc.
Var nöjd med ditt val och lycka till
Henrik
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar