Det känns som att han inte förstår att det finns en annan värld utanför milin, vilket jag ändå har överseende med eftersom det är ju det enda som pågår i hans huvud hela tiden, men jag blir faktiskt lite lessen när det känns som att allt med milin är så mycket viktigare än allt annat. Jag förstår att han är trött på helgerna då han kommer hem på loma men det är ju inte bara han som kan ha haft jobbiga dagar och varit tvungen att jobba hela dagen (har själv ett heltidsjobb)...
Även fast det är mer jobbigt för honom som måste vara i milin så är det ju inte alltid så lätt heller att tvingas säga adjö varje gång heller och knappt kunna ha någon kontakt med dem. Som sagt så förstår jag att han är trött när han kommer hem men jag blir lite sårad när hans vilja verkar vara den viktigaste och att jag vill umgås med honom så verkar han tycka är jobbigt eftersom han har sagt att han vill vara själv en stund eftersom det inte finns riktigt några ensamma stunder på brigaden.
Jag känner mig så himla bortprioriterad, ledsen och obehövd men det är så jobbigt att ta upp det med honom för hur jag än försöker säga det känns det som att det kommer ut på fel sätt och han blir sur... Flyttar snart också till en annan stad för att studera så jag är rädd att vi kommer träffas ännu mindre efter det... Ledsen
Ungdomsinformatör Ida svarar
Hej!
Jag förstår helt att de känns tungt. Naturligtvis så är militären tung för flickvänner också, man kan inte ha samma kontakt och träffas som tidigare.. Eftersom din pojkvän ständigt är runt människor vid brigaden, som du säger har han få ensamma stunder, så kan de vara att han behöver tid för sig själv när han kommer hem. De betyder inte att du är mindre värd, utan han behöver vila och ladda energi. Han har dessutom nyligen rykt in, nya rutiner och människor runt om kring honom, så de kan göra att han är tröttare nu i början. T.ex. om man börjar ett nytt jobb eller en skola så kan de också göra att man är tröttare en tid eftersom de är mycket nytt man måste ta in.
De gäller kanske att du påminner dig själv att han inte prioriterar bort dig! Han har bara fullt program nu i och med att han är i militären. Tänk också på de att han inte kommer vara där förevigt, han är kommer hem igen. Men naturligtvis tycker jag du bör säga till honom hur du upplever allt(för du ska inte behöva känna dig bortprioriterad). Eftersom du känner att de blir fel när du säger hur de känns. Skriv ner i förväg vad du vill säga till honom på ett papper eller på telefonen. Läs igenom de flera gånger. Sen säger du de åt honom, be honom också att lyssna och att han inte ska bli sur. Försök diskutera saken, finns det något du kan ändra på och finns de något som han kan ändra på. Som du nämner, båda måste kompromissa.
De kommer antagligen att vara jobbigt under hela tiden han är i militären, men se efter om de finns något som kunde underlätta. Ha tålamod och tänk på att han kommer snart tillbaka!
Ta hand om dig!
Kram, Ida
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar