Vilse

18.04.2019
Hej! Jag känner mig väldigt vilsen just nu och vet inte riktigt hur jag ska känna. Jag har alltid varit självständig och har på sätt och vis sett fram emot att flytta hemifrån och få klara mig själv. Men nu har det hänt något. Jag tar studenten om bara någon månad och jag börjar få panik... ja vet att det är en vanlig känsla som många i min ålder har. Men ja vet inte, det känns annorlunda... dåligt annorlunda. Jag har länge sett fram emot friheten att välja vad jag vill göra med mitt liv efter gymnasiet.. men nu har det hänt lite för mycket på en och samma gång.

Jag är rädd för förändring på samma gång som jag vill ha förändring.. lite konstigt. Jag har (nästan) slutat gymnasiet, det börjar bli dags att flytta, min älskade hund har dött och min dåvarande pojkvän har gjort slut.. allt på samma gång. Det känns lite som att jag upplever någon form av regression. Just nu känns det hemskt att flytta ifrån mina föräldrar och mitt barndomshem... och om jag ska följa mina planer om att gå på folkhögskola 1 år i Sverige efter sommaren, så är det inte långt kvar. Jag tvivlar inte på att jag ska kunna klara mig själv i en egen lägenhet och så, men just nu känns det inte alls som att jag vill lämna min familj. Jag har känt mig redo att flytta sen jag gick i högstadiet, men nu tar det verkligen emot. Jag vet inte ens vad jag ska göra efter 1 år på folkhögskola... är det "socialt acceptabelt" att flytta hem igen ett tag tills man har klurat ut någonting? Jag vet inte riktigt hur ja ska känna, eller vad jag ska göra... ja behövde bara skriva av mig, och höra vad någon annan har att säga om saken.
Ida klippt

Ungdomsinformatör Ida svarar

23.04.2019

Hej!

Det är inte alls konstigt att du känner så som du gör just nu, som du nämner så har det hänt en hel del i ditt liv. Som att din hund har dött och du har nyss gått ur ett förhållande, du har antagligen sett eller pratat med dessa två dagligen. Du skall på nått sätt hitta en ”ny vardag”, och det kan ta tid att bli van med förändring. Något att komma ihåg är att ifall det känns konstigt till en början betyder det inte att det inte kommer att bli bra. Ge det tid.

Det är självklart att det känns skrämmande att flytta hemifrån. Du skall inte fundera över vad som är ”socialt acceptablet”, för det som är viktigt är att du mår bra. OCH det är mer än okej att flytta hem tillbaka efter ditt år i Sverige. Det är många som är mycket äldre än dig som bor hemma, så oroa dig inte över det. Du behöver inte veta just nu vad du skall göra efter ditt år i Sverige, kanske du kommer på det när du är i Sverige. Ta en sak i taget och stressa inte! Det kommer att lösa sig.

Lycka till och ta hand om dig! :)

Kram, Ida

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera