Polisen

Vad gör polisen för ungdomar? Jagar ungdomar som kör moppe? Sitter i kafferummet och äter donuts? Njää inte riktigt så... Decibel besökte polisen i Vasa och fick träffa konstapel Johanna Westerlund, som även svarar på många av de frågor som ställs här på Decibels Våga fråga gällande lagstiftning och andra polisära saker. Vi tog reda på vilka de vanligaste brotten ungdomar gör är, hur gör man en brottsanmälan, vad händer om man själv begår ett brott och blir anmäld och mycket mer? Hur går egentligen ett förhör till? Vi har svaren!

Polisens mål är aldrig att jäklas med någon och med flit sätta dit någon. Polisen vill framförallt hjälpa människor och skapa en trygghet i samhället. Allt de gör är för att skapa ordning och säkerhet ute i samhället. De utreder brott så det blir så rättvist som möjligt och gör allt de kan för att förebygga olika brott. Man vill inte ens tänka tanken på hur det skulle se ut om vi inte hade några poliser.

Polisen har mest kontakt med ungdomar när de får ett uppdrag från nödcentralen gällande någon orolig situation där unga på något vis är inblandade. Uppdragen kan vara allt från slagsmål till förstörelse vid någon skolgård. Förr var det väldigt vanligt att polisen hade effektiverad övervakning exempelvis under skolavslutningskvällar gällande användning av alkohol, idag är det dock mindre vanligt eftersom polisen helt enkelt inte hinner. De senaste åren har polisens resurser skärts ner väldigt mycket. Men om de får en ledig stund så åker de självklart ut till platser där det samlas mycket folk och övervakar ordningen.

Andra tillfällen när polisen kommer i kontakt med ungdomar är till exempel vid olika skolor när de åker runt och föreläser om något ämne i förebyggande syfte. Även det sker numera sällan, igen på grund av resursbristen.

Hur kan då en vanlig lördagskväll se ut för poliserna? Kvällspasset börjar oftast klockan sex på kvällen, då samlar fältchefen de som skall jobba kvällsskiftet för att gå igenom patrullernas fördelning och om det finns något särskilt uppdrag för poliserna. Det kan till exempel ha kommit in ett önskemål om att poliserna skall finnas som extra övervakning vid någon ungdomsdans. Det är ofta ganska svårt att förutspå hur en lördagskväll kommer att se ut, de kan komma in många olika typer av uppdrag. Det som händer så händer. Under deras få lediga stunder brukar poliserna övervaka vid någon allmän fest eller så utför de rattfyllerikontroller ute i trafiken.

De vanligaste anmälningar som kommer in över helgerna i Vasa är att grannarna klagar på oljud på grund av hemma fester. På helgerna försöker polisen även förhindra slagsmål eller andra oroligheter genom att exempelvis finnas på plats utanför krogarna redan en stund före stängningsdags. Vilken trygghet!

Brottsanmälan

Om du har blivit utsatt för något brott ska du göra en brottsanmälan. Desto snabbare du gör en brottsanmälan desto bättre! Du kan anmäla ett brott vid vilken polisstation som helst. Polisstationen har öppet på vardagar mellan klockan 8 till 16. Det är skyltat med ”mottagning av brottsanmälningar” och du kommer in i ett väntrum där du får ta en kölapp och vänta på din tur. På helgerna kan du också anmäla ett brott men då måste du ringa på en ringklocka som finns utanför, oftast finns det någon som är på dejour och kan ta emot dig. Annars är det 112 som gäller.

Om du vill kan du också göra en brottsanmälan via nätet på polisens hemsida. Detta gäller ju då brott som inte kräver direkt polisingripande. Vid brott som kräver direkt polisingripande ringer du 112.

Sen skall man komma ihåg att man kan göra en brottsanmälan även fast man är minderårig och även fast det är en person som är under 15 år som har begått ett brott. Trots att personer under 15 år inte är straffskyldiga, så är hen skyldig att ersätta eventuella skador. Föräldrar kontaktas om en minderårig är inblandad och det görs en barnskyddsanmälan till socialen fall personen misstänks ha begått ett brott.

Snatteri och slagsmål

Snatteri är ett av de vanligare brotten ungdomar utför. Johanna berättade för oss hur gripanden vanligtvis går till i snatterifall. Det börjar med att en butiksanställd eller väktare i butiken tar fast en snattare och väktaren kallar sedan på polisen. Polisen kommer dit och går igenom händelseförloppet med de inblandade och antecknar ersättningsvärdet på det som har snattats. Sedan tar polisen med sig personen som snattat till polisfängelset där en böteslapp skrivs ut.

Om man är under 18 år, så meddelar polisen föräldrarna och en kopia av böteslappen skickas till socialen. Ofta ber man även föräldrarna komma och hämta sitt barn till polisfängelset. Om polisen råkar ha tid kan de köra hem en. Efter att man ha begått ett brott kan det bli så att de registreras i polisens register med fingeravtryck och foto av en.

Förhör

Ibland kan det vara så att du råkar vara med om någon situation och du hamnar att komma på förhör. Ett förhörsrum ser tyvärr inte så inbjudande ut, rummet har oftast vita väggar ett bord med en dator, en mikrofon och en videokamera. När man blir förhörd skriver den som förhör dig ner allt på datorn direkt och texten printas sedan ut så. Den som blir förhörd får alltid läsa igenom det nedtecknade och säga till vad som skall korrigeras och sedan skriva under när du tycker att allt som står skrivet stämmer med det du har sagt. Vilket är väldigt bra eftersom att bli förhörd kan kännas som en skrämmande situation och man kan råka formulera eller uttrycka sig fel på grund av nervositet eller dylikt. Om man är under 18 år och blir förhörd så filmas alltid förhören.

Under ett förhör kan flera personer närvara i förhörsrummet. Speciellt om man är under 18 år och blir förhörd. Det kan vara en förälder, någon från socialen, en tolk eller en stödperson från brottsofferjouren, en advokat eller annan rättsligt biträde. Oftast är det två poliser som närvarar under ett förhör.

För barn finns det skilda förhörsrum som är mindre ”stela”, eftersom man vill att barn ska så enkelt som möjligt skall öppna upp sig och berätta om vad de har upplevt.

Nätpolisen

Polisen vill gärna finnas till och kunna hjälpa människor överallt. Så idag hittar du även polisen på olika sociala medier. Till exempel Johanna är inte bara konstapel ute på fältet utan även nätpolis. Hon har ett facebook-konto där du kan ta del av vardagen som polis, och även av helt ljuvliga bilder som hon tagit när hon varit ute på fältet. Hon kan även dela med sig om någon händelse hon fått uppleva under hennes arbetspass.

Dessutom kan du via Facebook skicka meddelande och fråga henne om det är något du undrar över som hon kan tänkas ha svar på. Du kan inte anmäla ett brott via hennes Facebook-profil, men hon hänvisar dig rätt i sådana fall. Vid ”lindrigare fall” kan Johanna dock exempelvis skicka ett Facebook-meddelande eller ett sms till någon som behöver få en inofficiell tillsägelse att till exempel sluta med ett visst beteende innan det blir en brottsanmälan gjord.

Ibland kan även Johanna få in meddelande av oroliga föräldrar att deras barn inte kommit hem som överenskommet och inte svarar när de ringer. Då kan Johanna skicka iväg ett meddelande att nu pallrar du dig hem!

Johanna berättar att hon alltid känt att hon vill hjälpa människor och har alltid vetat att hon ville bli något inom det polisiära. Efter att hon tog studenten jobbade hon i två år, och sedan sökte hon till polisskolan i Tammerfors. Inträdestesten bestod bland annat av konditionstester och psykologiska tester. Innan man söker till polisskolan granskas man noga så att man inte begått några brott.

När Johanna började jobba som polis var de inte så vanligt med kvinnliga poliser i Vasa, idag finns det minst en kvinna per fältgrupp. Johanna tycker inte det har varit till någon nackdel att hon är en kvinnlig polis, tvärtom har hon ibland upplevt att väldiga oroliga situationer har lugnat ner sig mycket snabbare.

Att polisen får stå ut med fördomar och sällan få höra när de gör något bra är något som är väldigt vanligt. Så istället för att ropa ”Polis, polis potatisgris”, rop istället ”Polis, polis tack för att ni reder ut vår kris!”