Författare/skribentverksamhet

Hej du Summertime Sadness!

Vilken rolig fråga att få svara på! :D Jag känner igen mig väldigt väldigt mycket i det du skriver. Fascinationen för orden och meningsuppbyggnaderna, kraften som ligger i historier... Allt det du skriver har många gånger flugit igenom min hjärna också – och gör det ännu. Hela tiden, mer eller mindre. Jag börjar tro att det är en dröm som alltid kommer att finnas där. Men på samma sätt som intresset och drivkraften och passionen finns där så finns också otillräckligheten. Duger det jag skriver? Skulle det faktiskt kunna lyckas?

Men jag tänker så här: eftersom drömmen finns där och troligen inte kommer att försvinna i första taget så kommer jag heller inte att sluta skriva. Jag kommer inte att sluta försöka – och det ska inte du heller göra. Det märks tydligt på det du skriver att du har en talang för att hitta orden och det betyder också att du är ”lämpad” för det (för att använda dina ord ;)

Sen gällande kreativiteten, ja, det är en annan fråga. Ibland har man ju hur mycket kreativitet och inspis som helst och andra gånger är man bara tom i huvudet. Det jag har hört berättas av publicerade författare är att det här är fuuullkomligt normalt och en del av deras vardag. Många av dem sätter ändå ut tid - planerar in tid alltså - varje dag, då de skriver. Oavsett om de känner sig motiverade eller inte. Sen kan det hända att de nästa dag måste radera en hel dags arbete för att det bara är sk*t, men då är det så. Då är det nya tag som gäller. Skrivande är en process som kan ta väldigt länge. För att hänvisa till min personliga favvo JK Rowling: det tog ju sju år för henne från det att hon började skriva tills det att första Harry Potterboken publicerades!

Det jag försöker säga är att det absolut inte är omöjligt att bli publicerad. Men svårt kan det bli, ja. Jag vågar mig inte på att säga hur många som försöker bli publicerade och inte blir, speciellt inte där du bor (avslöjar inte var nu men det vet du ju själv) så det måste du nästan ta reda på på egen hand. Många utgivare finns åtminstone! Det viktiga här är nog precis som med så många andra saker: att inte ge upp fast man får nej. Att aldrig sluta skriva och aldrig sluta skicka ut sitt material. Om det är meningen så nappar nog någon. Skriv om vad som helst, men sluta inte! Hitta din egen stil att uttrycka dig på och ditt eget sätt att förmedla en berättelse.

Har du ren nu nån idé du sitter och pantar på? Någon historia du skulle vilja berätta men vet inte riktigt hur du ska börja? Skriv ner det du vet. Skriv en mind map eller något liknande. Vem är huvudpersonen? Vilka är hans/hennes karaktärsdrag? Vilka är sidokaraktärerna? Hur ska boken/novellen sluta? Vart vill du nå? Vilka steg måste karaktärerna gå igenom för att nå dit? Ju mer du funderar på idén desto fler snilleblixtar kan du drabbas av. Men hej, skriv ner snilleblixtarna! Risken finns att de försvinner ur huvudet annars ;) Och kom ihåg att historien alltid får leva, även om du bestämt dig för en sak så kan det förändras radikalt när du väl sitter där och skriver och "lär känna" karaktärerna.

Det låter mest som om du tvivlar på dig själv och din förmåga. Det ska du glömma direkt (ehum, jag vet att det inte är så enkelt...) Men skriv ändå. Delta tex i novelltävlingar. Googla vilka novelltävlingar som ordnas just nu (jag vet att bla tidningen Skriva ordnar en novelltävling nu – deadline är 31 augusti så du hinner ännu! Läs mer här). Eller testa på att delta i NaNoWriMo (National Novel Writing Month): innebär alltså att du på en månad ska skriva en roman. Mest för att utmana dig själv och visa att du faktiskt kan. Det ska inte vara ett mästerverk, men det är ett alldeles jättebra sätt att börja själva skrivprocessen på! Då övar du dig också mycket i att uttrycka dig och bäst av allt: du får skriva något i en hel månad ;) Även om det här projektet heter att det ska ske i november så behöver det ju inte alls vara då, du kan välja precis vilken månad som helst. Förstås.

Sen vet jag också att ett jättebra sätt att skriva och bli motiverad på är att skaffa sig en eller flera kritikpartners. Jag vet inte om det här är vanligt i Norden, men åtminstone i engelskspråkiga länder brukar det här användas av författare. Det innebär att två eller flera skribenter tar sig an uppgiften att läsa den andras texter och ge feedback på dem. På det här sättet får man se saker ur andra synvinklar och så kan man utveckla berättelsen. Man blir ju så lätt "blind" för saker man själv har skrivit - och därför är det bra att någon annan som också skriver läser igenom och kommenterar. Dessutom verkar det också vara så att man blir ganska nära vänner med sina kritikpartners, man får klaga och förbarma sig och känna igen sig i både den egna och den andras skrivprocess - som ju kan vara väldigt frustrerande stundtals :D

Lycka till hör du, hoppas du fick ut något av det här!! Sluta aldrig skriva, så länge passionen finns där så är det ett av de bästa intressena i världen - där håller du säkert med mig ;)

PS: det har kommit in frågor om författarverksamhet till decibel tidigare. Skriv in ordet författare i stora sökrutan och läs igenom de svar som getts då också!!

Ha en fin fortsatt sommar,

hälsar sommarjobbare/storasyster Angelica