Jag är full av hat

Hej,

Förlåt att du har fått vänta på ditt svar. Jag beklagar verkligen att du fått utstå så mycket från ditt ex, och att du har blivit hänsynslöst och illa behandlad. Att bli sviken på det sätt som du beskriver sätter otvivelaktigt sina spår och det är helt rimligt att det gör det svårt att lita på människor. Det jag hoppas att du förstår är att det han gjorde inte säger någonting om DIG, utan enbart om honom. Och den (lite trista) sanningen är att vi sist och slutligen inte kan påverka andras handlingar i någon större utsträckning - bara våra egna.

Du skriver att du inte är deprimerad, men jag tycker ändå att flera av sakerna du skriver låter som att du har mycket ångest och oro i din vardag, och förr eller senare brukar det bubbla upp till ytan trots att man kanske tidigare har lyckats trycka undan det. Både din misstro mot andra människor och ditt behov av kontroll känns som att det bottnar i ångest, men också i överlevnadsinstinkt. Det du kan fokusera på just nu är att du har kommit till insikten att du inte vill leva som du gör just nu, och då är det bästa du kan göra att be om hjälp.

Jag tycker att du skall börja med att kontakta hvc och be om en samtalstid till en psykolog eller till en psykiatrisk sjukskötare. Jag tror att du behöver hjälp med att reda ut vad DU behöver. Det kan också hända att det just nu inte är bra för dig att träffa ditt ex överhuvudtaget utan att du skulle behöva hjälp t.ex. via socialen för att ordna upp det med umgängesrätt om du inte upplever att du litar på att han klarar av att vara ensam med er dotter.

Det är inte alls unikt att det uppstår konflikter och misstro då ett förhållande tar slut, men speciellt till följd av ett förhållande där man blivit illa behandlad så kan man behöva hjälp för att komma förbi det. Om inte för annat så för att du själv skall få ur dig din ilska och försöka bygga upp din självkänsla igen så att du inte löper lika stor risk att fastna i ett liknande förhållande. På så sätt tycker jag att det är bra att du är kräsen och inte "nöjer dig" med en man som inte känns rätt. Du förtjänar att hitta den relationen du vill ha - men det första steget är att du själv börjar må bättre.

Att man mår sämre under PMS är inte heller ovanligt. Det är ganska vanligt att de problem man har känns extra svåra just då. Och ja, man kan tolka det som att man reagerar överdrivet starkt på saker - men om de är problem som är verkliga hela tiden så är de ju inte påhittade eller oviktiga bara för att de känns extra jobbiga just då. Därför tror jag att det är ett bättre alternativ att försöka ta känslorna på allvar och försöka åtgärda problemen än att försöka "medicinera" bort din ilska. Det skulle vara lätt om allt gick att lösa t.ex. med p-piller som skulle göra dina hormoner mer balanserade men jag tror att din ilska just nu är helt befogad och att du skall försöka använda den som din superpower istället för att skämmas över den.

Tänk på att detta bara är just nu, under denna period. Det kommer inte alltid att vara som det är just nu och man kan börja må bättre. Du har rätt att må bra och din dotter har rätt att ha en mamma som inte är olycklig. Så börja med att hitta någon att tala med, som kan hjälpa dig göra upp en plan för hur du skall ta dig ur den situation du befinner dig i just nu.

Skriv av dig till oss om du vill. Vi finns här.

Kram,

Tessi