Trivs inte

Hej,

Tack för din fråga. Vad tråkigt att höra att du känner så här. Det måste vara tungt att konstant känna så som du beskriver i din fråga. Även om det känns tungt just nu så kan jag lova dig att dina tankar och känslor är helt normala och något som de allra flesta av oss upplever då det sker en större förändring i vårt liv. Förändringar är inte alltid lätta och det kan ta en rätt så lång stund att anpassa sig till något helt nytt och främmande. Vissa av oss är mer känsliga för förändringar än andra, vilket också är helt normalt. Med det sagt ska du inte behöva bära på dessa känslor ensam.

Det är sällan lätt att börja i en ny skola, speciellt om man inte känner någon från förr. Det kan ändå vara bra att komma ihåg att det ofta tar tid att bli riktigt nära vänner. Det kan alltså vara så att även om du just nu i stunden har endast ”smalltalk-vänner” så finns det inget som hindrar att dessa kunde växa till djupare vänskapsrelationer i framtiden. Kanske dessa nya bekantskaper känner helt likadant som du, det är ändå frågan om en ny situation för er alla. Nära vänskapsrelationer växer fram med tiden och även om det inte klickar direkt med någon, behöver det inte betyda att det aldrig skulle göra det. Nu menar jag inte att du ska behöva tvinga fram ett vänskap, utan vill bara påminna dig om att en person som man vid första sammanträffande inte klickar så väl med kan ändå visa sig vara någon som man i ett senare skede blir nära vänner med. 

Du har rätt i att studierna både vid en yrkeshögskola eller vid ett universitet kräver mera än studierna på andra stadiet. Det är just så som du skriver, man förväntas ta mera ansvar själv, vilket kan definitivt kännas skrämmande, förvirrande och stressigt i början. Det tar en tid att anpassa sig till ett nytt sätt att studera, det kan jag bra förstå. Du beskriver att du lider av panikattacker både i skolan och där hemma, vilket gör mig ledsen. Du ska inte behöva känna dig så här illa även om yrket som du studerar till intresserar dig. Det sagt, råder jag dig att inte ta några större beslut före du har talat om det här med någon. Du kan tala med exempelvis dina föräldrar, en studiehandledare/studierådgivare på yrkeshögskolan eller en ungdomsuppsökare. Det viktigaste är att du inte bär på det här ensam och vågar berätta åt någon vuxen som du känner dig bekväm med, på samma sätt som du vågat skriva in hit till oss <3

Du kan alltid ta kontakt till din hemkommuns uppsökande ungdomsarbete. Det är en avgiftsfri, frivillig och konfidentiell tjänst, som finns till för att hjälpa unga i olika livssituationer. Där får du möjligheten att diskutera saken vidare och tillsammans fundera på vad det nästa steget för dig kunde vara. Uppsökarnas kontaktuppgifter hittar du genom att googla ”uppsökande ungdomsarbete + din hemkommun”. Alternativt kan du vända dig till en ungdomsstation där du erbjuds samtalsstöd och rådgivning, avgiftsfritt och konfidentiellt. Du hittar kontaktuppgifterna till ungdomsstationen genom att googla ”ungdomsstation + din hemkommun”. Våga ta kontakt och tala med någon om det som tynger dig.

Då det kommer till livsval finns det inte alltid rätt och fel val, utan snarare bara olika val. Dessa olika val behöver inte heller utesluta varandra. Oavsett vilka val du gör kommer det nog att ordna sig på ett sätt eller ett annat. Kom ihåg att du alltid får skicka in en ny fråga hit till Decibel om du känner för det, vi finns här för dig. Du är inte ensam.

Styrkekramar, Lila