Jag har lidit av depression, social-fobi och en ätstörning i ungefär två år nu. Går på terapi och har smått börjat ta mig tillbaka till det ”vanliga livet”, vilket betyder att jag exempelvis kan handla i mataffärer utan att få en panik / ångestattack.
När jag var på läkarundersökning inför uppbådet fick jag det uppskjutet i två år. Det börjar bli dags för nästa undersökning, men jag undrar om man kan säga rakt ut till läkaren att man inte klarar av militären? Jag behöver få vara ensam när jag behöver och ha mina egna rutiner. Helt ärligt prioriterar jag mitt egna psykiska och fysiska välmående före värnplikten. Skulle inte klara av att umgås med andra människor på det sättet som man gör i militären, bara att tänka på bussresan dit ger mig en otrolig ångest.
Ifall jag säger som det är till läkaren, tar hen mina önskemål på allvar? Eller lär jag bli ”tvingad” att försöka?
Tacksam för svar! Orolig
Nuorisotiedottaja Ida Vastaa
Hej!
Vad bra att du känner att ditt välmående börjar bli bättre och att du kan gå och handla utan att få panik/ ångestattack. Tänk hur långt du har kommit!
Va ärlig om ditt välmående med läkaren som du möter på läkarundersökningen. Lika som du gör, prioriterar ditt egna psykiska och fysiska välmående, så borde också läkaren göra.
Hoppas på det bästa! Det kommer att gå bra!
Kram, Ida
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi