hatar att köra bil

Jag hatar att köra bil. Aldrig tyckt om det. Mina bilskolelärare var dåliga och fick mitt självförtroende/känsla att sjunka. Jag har krockat med bilen två gånger, så dyrt har det blivit. Ända sen jag fick kortet och inte haft någon brevid mig med kontroll över bilen har jag haft en obehaglig känsla över att jag kommer att krocka. Fastän jag visste att min bil var mitt på filen kollade jag säkert 5ggr pär sekund i speglarna för att se hur nära jag var strecken och bilen bakom. Alltid då en bil kom emot förberedde jag mig på att krocka. Ni vet, kroppen späns till max. Värst var i kurvor, för då ser de ju ut som att bilen som kommer emot är på min fil. Det har hänt att jag skrikit. Det har minskat nu. Sen broar, usch. Jag tänker alltid att metallstaketet skall ta i eller i bilen som kommer emot om det är en trång bro. Ibland då jag kör 80-120 så får jag bilder om hur jag voltar med bilen eller något. En gång kändes det som att jag tappat kontrollen över bilen då det var ojämn väg vig 80. Jag blev LIVRÄDD.
Att man blir bättre ju mer man kör är bullshit. Närmar mig ett år med kortet och inte har det blivit bättre! Kanske körstilen och så, men inte psyket.
Jag undviker att köra så gott de går. Min bil mår inte bra av att bara stå på gården. Men jag hatar att köra bil. Jag vill aldrig vara chaufför och mina kompisar är inte förtjusta i att det är alltid de som kör. Jag vill inte köra med kompisar, min körstil har säkert försämrats och de kommer de att märka och om jag gör ett misstag kommer de aldrig låta mig att glömma det. Hånad. Förr då jag ännu körde bil så ville de köra runt. Var orolig hela vägen. Har inte kört på två veckor och före det knappt något. Mina föräldrar försöker med att vi borde fara ut och köra, men vad hjälper det om de inte har pedaler? De kan inte göra något om jag håller på att krocka. Jag hatar även att det här med att få körkortet är så hajpat. Största grejen som nånsin kan hända i ditt liv. Sen alla vuxnas historier om hur de körde runt hela natten o blablabla. Ingenstans hörde man att det går att hata körning. Så jag har ingen att tala det med. Om jag skulle tala med kompisar om det här skulle jag bli stämplad som dålig chaufför och det är typ det värsta som kan hända en 18-åring. Sen skulle de inte heller förstå.
Fyfan vad jag hatar att köra.