Ångest

Hejsan!

Tack för din fråga. Ledsen att höra att du varit med om en krock, det känns alltid chockerande och läskigt för den som är med om det. Hoppas det blev minimala skador både på bilarna och på er som satt i bilarna. Jag antar att ni stannade och redde upp det på platsen (med försäkringar och sånt, om det blev synliga bucklor i endera bilen)..?

En krock kan hända rätt lätt, och vem som helst. Jag kan dock ändå förstå att du oroar dig också nu i efterhand, speciellt ifall du har tendenser att få ångest kring saker..? Det jag undrar är om du har någon konkret anledning till att tro att det sprids på sociala medier? För om du inte har hört eller sett nåt, så skulle jag nog försöka släppa den tanken. En vanlig krock är trots allt inte så ”häpnadsväckande” för andra än för den som själv satt i bilen, att jag tror ärligt talat inte folk bryr sig speciellt mycket ens om de får reda på det. OM någon skvallrar om det så tror jag mest att det är nåt som snabbt nämns i så fall och sen går vidare till nåt annat ämne, för det finns ju ärligen inte så mycket man kan säga mera än ”hörde du att XXX och ZZZ krockade här om dagen?”. Sen kan den andra antingen svara jaa, eller nej, och så var det ämnet uttömt där då liksom. Plus att alla andra utom en själv dessutom tenderar att glömma sånt här ganska snabbt. Det var 

Vi människor ser ju saker bara från vårt eget perspektiv och det är därför vanligt att man tror att saker som är stora för en själv också är stora för andra, fast andra egentligen inte bryr sig så mycket. Det här kallas för ”the spotlight effect”, och om du är nyfiken på fenomenet så kan du kolla en video om det HÄR (videon överlag handlar om socialångest, men jag tyckte att exemplet och animationerna förklarade spotlight effekten bra, och den är applicerbar också på annat än socialångest)

Ifall du ändå oroar dig för att exempelvis kollegorna pratar, så har jag själv lagt märke till att om jag SJÄLV tar upp ämnet så ger jag dem runt mig en chans att fråga saker direkt av MIG, istället för att eventuellt spekulera bakom ryggen. Folk är ju naturligt nyfikna och vill veta saker, men man vill inte visa sig som snokande och därför vågar folk inte riktigt ta upp sånt här med den det rör. Därför kan det vara bättre att man tar upp det själv, om man misstänker att folk kanske pratar.
Men jag tror nog att det i ditt fall ändå mest är hjärnspöken triggade av att det var en så obehaglig händelse för dig, så försök att slappa av i den mån det går :)

Kram, Kix