Nu har det dock blivit så att jag äter gröt till frukost men sedan äter endast någå godis resten av dagen. Jag äter alltså inge ”vanlig mat” utan äter endast godis (utan att jag får i mig 500 kalorier på en dag eller tränar). Jag vet att detta inte alls är bra men det är enda sättet för mig att inte hetsäta någon annan dag. Dock så vet inte mina föräldrar om detta och de klagar hela tiden på att jag ”äter så onyttigt” och att jag ”äter så mycket” fast jag egentligen inte kan äta mera än 500 kalorier per dag utan att få ångest!! Detta tar jag väldigt hårt eftersom att dom inte har en aning om hur jag faktist mår men vågar inte berätta för jag äter ju ändå något varje dag.
Jag känner att jag inte kan berätta om detta till någon för att jag skäms så mycket över att jag i princip äter för lite men äter i princip bara gröt och godis. Det låter sjukt men jag tänker ju bara på kalorierna jag får i mig. Mår dessutom väldigt dåligt i min kropp ( 164cm lång väger ca 60kg)
Hjälp Anonyyym
Rasmus Vastaa
Hej,
Problemet du beskriver är rätt så vanligt och visar hur besvärliga beteendemönster ätstörningsproblem kan leda till. Ditt beteende verkar ha sitt ursprung i missnöje med kroppen, vilket i sin tur lett till ett försök att begränsa ätandet väldigt strikt. Strävan antar jag har varit att känna dig nöjdare med kroppen och kanske också känna att du har kontroll över vad du äter. Resultatet har ändå inte blivit som du tänkte eller önskade, utan du känner nu konstant ångest över mat och träning.
Lösningen på problemet är inte mer kontroll eller striktare regler. Att äta endast 500 kalorier per dag är på tok för lite. Med ett så litet matintag är det inte överraskande att du känner dig rädd att hetsäta. Hetsätning är egentligen en naturlig reaktion på en långvarig energibrist. Mitt råd är att försöka äta vanlig mat regelbundet (4-6 gånger per dag) och i tillräckliga mängder. På DEN HÄR adressen finns råd kring hur du kan tänka kring maten.
Då du ger kroppen den energi den behöver kommer du att märka att du småningom känner dig piggare och starkare och att du dessutom känner att du kan ha en sund kontroll över maten. Det stora suget efter både mat och godis minskar och blir lättare att hantera då du ger kroppen vad den behöver.
Du behöver heller inte skämmas över ditt problem. Många har liknande svårigheter och genom att prata om det med någon vuxen (föräldrar eller yrkesperson) kan du få stöd och hjälp att hitta tillbaka till ett fungerande ätande och en bättre självkänsla.
Med vänlig hälsning,
Rasmus
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi