Emetofobi

Hej!

Då jag läser din fråga så förstår jag att det här verkligen är svårt för dig och att det är ett stort problem som du måste kämpa med varje dag. Då man har emetofobi så behöver man göra en utredning på vilket vis du har en fobi för uppkastningar eftersom emetofobi kan se olika ut för olika mänskor. Man kan till exempel ha fobi för att själv kasta upp, eller se andra kasta upp. Om dina tankar kretsar kring det här mest hela tiden så är det svårt för dig att kunna slappna av och leva som du vill eftersom de här tankarna hindrar dig i livet.

Du berättar att du har varit och pratat med en psykolog och att du upplever att det inte hjälper dig. Ibland kan det bli fel i kommunikationen mellan två mänskor så att den som tar emot budskapet inte förstår vad budskapet är. Skulle du kunna gå till din skolhälsovårdare och prata med henne och berätta om ditt problem? Det kan hända att det behövs en läkarutredning, så kan din skolhälsovårdare/skolläkare hjälpa dig vidare. Ibland då man redan har pratat med någon och inte upplever att man fick nån hjälp så blir steget att söka hjälp igen högre, men det skulle vara så viktigt för dig att du får hjälp. Kan du prata med någon av dina föräldrar, eller om du har någon bonusförälder, äldre anhörig som kan hjälpa dig få hjälp? Kanske du kan visa din fråga här på Decibel till någon vuxen du litar på som kan hjälpa dig få hjälp?

Om du inte tycker att du fick hjälp med att prata med psykologen så kan jag föreställa mig att det är svårt att tro att det skulle hjälpa att prata med någon alls, men för att komma ur det här behöver du få prata och få hjälp hur du ska kunna hantera din emetofobi. Du kan diskutera med skolhälsovårdaren vilken psykolog eller kurator du kan gå till. I din ålder har du inte ännu möjlighet att gå i terapi, sedan då man fyllt 16 år kan man göra det. Terapi är en behandling som finns i olika former där en psykoterapeut hjälper en. Men det är viktigt att du får hjälp nu och inte sedan.

Vänliga hälsningar,

Diana