IVF

Hej,

Beklagar att du fått vänta så länge på ditt svar. Men nu är jag tillbaka :)

Du kan läsa svaret jag skrev på "föregående frågeställare" också, eftersom det var liknande saker du funderade på.

Jag tror inte att det finns några hinder för att få genomgå IVF fast man har lidit av panikångest eller depression. Dessa tillstånd är otroligt vanliga och oftast är de bundna till en viss livssituation eller period. De är alltså inte nödvändigtvis livslånga och påverkar sällan förmågan att vara en god förälder.

Jag har svårt att uttala mig om vilka diagnoser som skulle innebära ett hinder från att få assisterad befruktning, men jag kan tänka mig att t.ex. pågående missbruk eller något sjukdomstillstånd som skulle riskera ditt eget eller fostrets hälsa skulle kunna anses som åtminstone tillfälliga hinder. Om du har en pågående psykos eller lider av diabetes som är i obalans så skulle det sannolikt finnas anledning att vänta med IVF tills du mår bättre. Mest handlar det kanske om att IVF är ganska dyrt, och att det skulle vara bortkastat att lägga ner mycket tid och resurser i en graviditet som har dåliga förutsättningar att lyckas p.g.a. mammans livsstil. Så om den potentiella mamman a) har en fysisk sjukdom som för tillfället skulle riskera hennes eller fostrets hälsa eller b) för tillfället gör dåliga val i fråga om livsstil (droger, alkohol, tobak) så kan det tänkas att läkaren skulle besluta att det är bättre att vänta. Men de flesta par får nog hjälp, och om man har en normal livsstil så kan jag inte tro att diagnoser som depression eller panikångest skulle vara ett problem.

Beroende på vart man går för att få hjälp så har de tillgång till ens patientjournaler, och det är naturligtvis för ens eet bästa och för att man skall kunna få bästa möjliga vård. Det skulle vara rent dumt om man inte tog hänsyn till de diagnoser en person har då man planerar assisterad befruktning, men journalerna finns ju till för patientens bästa - inte för att krångla till det. Jag tror med andra ord inte att någonting de läser i dina journaler skulle påverka deras beslut om att utföra IVF på dig.

Men även i ditt fall så skulle jag råda dig att först och främst tala med den kommunala hälsovården innan du börjar gå privat. Kolla upp din och din partners hälsotillstånd och om det finns någon anledning att tro att ni inte kan bli gravida på naturlig väg.

Många kramar till dig, och skriv in pånytt om det är någonting som blev oklart.

Tessi