Orolig för min väns barn

Hej,

Bra att du skriver in då det är en tanke du inte kan släppa. Jag skall börja med att svara på din fråga om huruvida detta är en "överreaktion pga dina trauman". Nej, jag tycker inte att det är en överreaktion. Det är kanske en reaktion pga dina trauman. Om du själv bär på erfarenheter och trauman av någonting liknande så har du lärt dig att vara uppmärksam på liknande fenomen eller situationer som sker i din omgivning. Vissa gånger kan det kanske innebära att man "överreagerar" på saker, men i detta fall låter det som att det är en reaktion som är helt befogad.

Det är helt sannolikt att föräldrar själva inte ser några risker i sådant material de lägger upp på sociala medier, eftersom det i deras ögon är någonting väldigt oskyldigt och de (helt självklart) inte tillskriver materialet någon sexuell innebörd. Men du har också helt rätt i att sådant material där barn syns utan kläder kan hamna i fel händer och att det tyvärr finns människor som skulle se materialet som sexuellt trots att det är helt otänkbart för de flesta.

Jag tycker att du gjorde rätt som tog upp saken med din kompis, men tyvärr låter det som att hen tog saken som personlig kritik från din sida istället för att se det som oro för barnens välbefinnande. I vår kultur är föräldraskapet någonting nästan heligt och man är väldigt känslig för alla former av kritik om hur man fostrar sina barn, men det är synd att hen uppfattade din omtanke som att du kritiserade istället för att fungera som en tankeställare.

Det att du är ung eller att du inte har barn har i just detta fall ingen betydelse överhuvudtaget, och i all synnerhet om din oro bottnar i egna erfarenheter. Det är ju just din livserfarenhet som gör att du reagerar annorlunda än hon - och det betyder inte att någon av er har "fel" utan bara att ni ser olika på riskerna. Det är synd att det ledde till en konflikt mellan er och jag förstår om det nu kan kännas lite svårt att veta hur ni skall gå vidare efter det. Kanske det skulle vara bra om du tog upp saken igen och konstaterar att din avsikt inte var att kritisera föräldraskapet utan enbart att poängtera att det kan finnas risker i att lägga upp dylikt material, trots att det givetvis för din kompis och de flesta andra är helt oskyldigt. Men sedan är det förstås upp till din kompis att fatta beslut om huruvida hen tar till sig det du säger eller inte. Jag tror ändå att det skulle vara bra om du förklarade för din vän att det du sade inte var kritik utan omtanke.

Kram,

Tessi