I lördags när jag skulle gå till jobbet hände en läskig grej. Klockan var 6 på morgonen och jag hade precis gått ut från min port (bor i lägenhet) och skymtade nästan direkt en siluett i buskarna några meter bort från gångvägen. Fick dålig magkänsla på en gång och tänkte att jag skulle låtsas prata i telefon. Men mina planer avbryts av att denna person börjar skrika/ryta och hastigt springer fram från ''gömstället'' och börjar jaga mig. Jag rusar för mitt liv. Det är halt och mörkt. Jag hinner se mig över axel några gånger samtidigt som jag springer. Jag ser att personen ramlar men kommer fort upp på fötter igen. Han springer rätt länge efter mig och ca vad jag tror är 700-800 m senare springer hen in mellan några hus och jag kan äntligen andas ut. Jag halvspringer fortsatt till jobbet i rädsla att personen kanske möter upp mig längre ner på gatan. Lyckligtvis inte. Jag har funderat på om man i sådana här fall ska anmäla? Å andra sidan så kan jag inte direkt ge någon närmare detaljerad beskrivning av utseendet då det var mörkt, personen var mörkt klädd och jag förmodar att det var en man av kroppskonturerna att tyda. Känner mig inte längre trygg då jag ofta går tidigt till jobbet och slutar sent. Många gånger på helgen när det inte finns en enda person, bil eller affär öppen som man potentiellt skulle kunna springa till för hjälp. En till märklig sak som kanske hör ihop kanske inte är att det finns en kille som jag antar bor i mitt område som jag på senaste tiden stött ihop med ganska ofta. Kanske alltför ofta. I början reflekterade jag inte över det men de gånger vi fått ögonkontakt har jag upplevt det som ganska obehagligt. Han bor inte i min trappuppgång och skulle nog förmodligen inte gömma sig i buskarna sådär men vem vet. Det finns ingen i min närhet som jag skulle kunna misstänka heller så att säga. Jag jobbar tidig morgon denna lördag också och är faktiskt riktigt nojig. Har lagt märke till att dörren till min trappuppgång öppnar långsamt och stänger lika långsamt. Det går typ 10 sekunder. Detta gör att man kan ha svårt att komma in om man är i fara. Har också fått sömnsvårigheter i samband med detta. Kan inte sluta tänka på situationen och alla möjliga utfall. Vad ska jag göra i detta läge? Jagad
Nuorisotiedottaja Kix Vastaa
Hejsan!
Jag är väldigt ledsen att höra att du var med om en sån här skakande och läskig upplevelse. Jag skulle för det första vilja råda dig att prata om den här upplevelsen med någon, så att du inte lämnar ensam med att tänka på saken. Du kan behöva processa dina känslor kring det hela. Ifall du får svårt att sova och ångest också under dagarna så kunde du kanske ta stöd av någon sakkunnig, exempelvis om ni från arbetshälsovården har tillgång till att få prata med en psykolog. Bara så att du ska kunna få tillbaka din grundtrygghet <3
Jag kan tyvärr inte ge mycket mera råd om exakt till vem du ska vända dig eftersom det här är en finlandssvensk tjänst, och hjälptjänsterna ser lite annorlunda ut mellan ditt land och Finland. Däremot skulle jag absolut vilja uppmuntra dig om att anmäla händelsen till polisen och berätta exakt vad som hände! Även om de på basis av det du berättar inte kan göra något gripande eller desto större utredning (på grund av brist på signalement etc.) så är det ändå absolut värt att anmäla – eftersom den här personen som jagade dig också kan ha jagat andra, eller vara på väg att göra det. Så ju fler som anmäler likadana beteenden, desto mer får polisen material som de kan sätta ihop för att kanske till sist göra ett gripande, eller åtminstone få en överblick över var och hur den här personen rör sig, så att de kan göra tätare patruller just där.
Om du vill kan du också ta kontakt med ditt husbolag och berätta om dina upplevelser och fråga om det finns nåt sätt som man kunde fixa dörren på så den öppnar snabbare. Det kanske inte går – men det skadar ju liksom heller inte att fråga.
Jag tycker också idén att låtsas prata i telefon med någon (eller varför inte prata på riktigt med någon, det kan också kännas lugnande om man har någon att prata med) brukar funka bra för att avskräcka folk. Det finns också överfallsalarm, kanske skulle du känna dig tryggare om du hade med dig ett sånt? Det är ju väldigt dumt och ledsamt att man som vanlig person ska behöva tänka på sånt här när det är gärningspersonerna som gör fel, men om överfallsalarm och sånt gör att man känner sig tryggare så tycker jag bra man kan ha dem.
Det är svårt att säga varför människor gör såhär mot andra. Oftast är det ”bara” för att skrämmas, för att de får nån sjuk kick av det, men man kan ju heller inte ta för givet att det är ”bara” därför.
Det är ganska troligt att en person som sitter och väntar i buskar på det här viset väljer personen som de ger sig på bara på random, alltså att personen inte var ute efter just dig eller ens känner dig. Det kan vara att du alltid har stött på din granne ofta (han är ju trots allt din granne så det är ganska naturligt) men att det bara är nu när din hjärna är på helspänn och söker svar som du kanske börjar övertänka era möten lite. Men vad vet jag, man ska ju nog samtidigt lita på sina instinkter och undvika människor som man inte får bra vibes av, men det betyder inte för sakens skull att han är en stalker.
Hoppas du aldrig behöver vara med om nåt liknande igen, och att hittar tillbaka till en trygg sinnesstämning.
Kram, Kix
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi