Beslutsångest!

Hej!
Snart ska jag söka in till en kurs på universitetet i Sverige, men jag vet inte riktigt vad. Sista ansökningsdatum är den 15 april (!!!). En sak som hela tiden dyker upp i mitt huvud är teaterstudier. Jag har ingen som helst erfarenhet av teater eller skådespeleri förutom från när jag var tio och gick i teater, men det räknas inte. Vill inte bli skådespelare eller något inom teater som det ser ut nu, men jag är mycket intresserad av teater som konstform och älskar att gå på teater. När riktiga människor spelar live kan vad som helst hända. Älskar kostymer och att studera hur de väljer ljuset osv. Nu har jag inte varit på så många föreställningar, men de jag varit på har fascinerat och inspirerat.

Dessutom tänker jag att man lär sig om människan och samhället utifrån ett annat perspektiv genom kursen. Man läser teaterhistoria och får reda på hur samhället påverkat teatern, man får läsa om regihistoria, om kostymer, röster, ljud osv. Det ingår också att man ska gå på föreställningar och prata med professionella utövare, hur coolt!? Så det är mest teori tror jag. Men. Det ingår även praktiska moment. Exakt vad vet jag inte för det står inte, bara att det är någon form av workshop. Alltså om jag tvingas spela teater, eller ännu värre, improvisera, så dör jag!!! Jag fullkomligen suger på skådespeleri.

Är rädd att känna mig helt lost. De andra är säkert målmedvetna och ambitiösa och vill bli skådespelare, men jag har inga planer på att bli det. Är bara intresserad av teorin. Vad kommer jag egentligen ha för nytta av den? Jag vet att jag vill läsa vidare inom språk och kultur eller bara språk, så det kanske har lite med det att göra, men... Jag skulle ju kunna läsa kurs i litteraturvetenskap eller svenska, men vill ändå göra något helt annat först. Om jag väntar en termin blir det inte lika spontant, och då blir det bara konstigt att gå från svenska språket till teater helt plötsligt. Då tänker mina vänner ohh min släkt att jag ska jobba med teater, men det tänker jag ju inte.

Har dålig självkänsla och självförtroende och är inte van vid att utmana mig själv. Tänk om jag är helt ute och cyklar? Vet ine ens varför jag är intresserad av den där kursen. Jag är blyg av mig och verkligen ingen teatermänniska, även om jag önskar att jag vore så där lekfull och sprallig som skådespelare ofta är. Inspireras av den sortens personer.

Det skulle kännas häftigt att kunna säga: "efter gymnasiet började jag läsa teaterstudier", det skulle vara så totalt otippat för mig fast ändå inte, för folk vet att jag gillar teater men är usel på att spela. Känner mig inte bekväm när folk tittar på mig. Det håller jag dock på att försöka ändra på, för jag går i dans och där iakttar ju andra mig.

Å ena sidan tänker jag: vad har jag att förlora? Det är bara i en termin och jag har inte samma chans sedan. Jag kastar mig ut i något okänt det första jag gör, vilket kan bli ett steg på vägen att bli modigare och våga ta för mig mer. Kommer jag att ångra mig? Antagligen inte. Kommer jag att lära mig något? Högst troligt. Ha roligt? Om inte hela tiden så åtminstone när jag lär mig mer om teori. Kommer jag att framstå som en roligare person än jag är? Helt klart. Göra bort mig? Mycket sannolikt. Det står att de som läst teaterstudier ofta blir teaterproducenter, kulturskribenter, kulturadministratörer, teaterpedagoger, dramaturger och dramatiker, så alla leder inte till just att man ska bli skådespelare. Man kan ju bli kulturskribent, vilket inte låter helt fel.

Jag tycker redan nu att mitt liv skulle kunna berikas ordentligt. Men vet inte vad jag ska göra. Tänk om jag gör bort mig totalt? Alla mina släktingar kommer höja på ögonbrynen. Är så rädd för att misslyckas. Den här kursen är ju egentligen helt onödig. Vill göra något som inte känns så tungt, men känner att jag inte är så där kreativ och innovativ så att jag hör hemma i den branschen. Fast å andra sidan... En termin... Vad tycker ni?? Beslutsångest!!! klara