Socialterapeut

Hejsan

Det är ännu under utredning  vem som får kalla sig socialterapeut och inom vilka områden man använder den titeln. Åtminstone inom rusvården används titeln och man bör ha socialarbetarexamen, men om titeln används även inom andra områden och om det krävs någon tilläggsutbildning för att använda titeln återkommer jag till.

H. Eva

Hejsan!

När du skrev frågan hade du kanske redan läst texten som jag bifogar här nedan. Te-byråns hemsida http://www.mol.fi/avo/svenska/avo.htm

Jag är själv utbildad socialarbetare och blev ändå osäker på inom vilken bransch man använder titeln socialterapeut. Klart är i alla fall att man bör ha socialarbetarexamen för att få kalla sig socialterapeut. Jag hörde mig för med två personer som arbetar eller har arbetat på A-Kliniken och fick svaret att de också var osäkra på hur det riktigt förhåller sig.

Antar hur som helst att du själv tänker dig att en socialterapeut arbetar inom missbrukarvården och Te-byråns sida finns ju utförligt beskrivet vad en socialterapeut inom missbrukarvården gör. Där finns också i övrigt beskrivet vad man kan arbeta med som socialarbetare.

Med vänlig hälsning Eva Hanses

Detta från http://www.te-palvelut.fi/te/sv/

Socialterapeut
Socialterapeuten är en socialarbetare som har specialiserat sig på rusvård. Socialterapeuten arbetar med enskilda individer, familjer, grupper och arbetssamfund. Till arbetet hör konsultering, handledning och preventiv missbruksvård.
Arbetsplatser finns vid serviceenheter för rusmedelsmissbruk inom den öppna eller slutna vården. Till arbetet kan höra läger- och kursverksamhet. Socialterapeuten samarbetar med andra sakkunniga, myndigheter och beslutsfattare.
Arbetet förutsätter handledningsfärdigheter och grupparbetskunnande. Socialterapeuten förutsätts ha färdigheter på kundservicens område, vara öppen och psykiskt uthållig. Behörighetskrav är högre högskoleexamen med tillräckliga studier i socialarbete.”

MISSBRUKARVÅRD
Man försöker hjälpa rusmedelsmissbrukare i första hand genom allmän service inom social- och hälsovården, vilket innebär att personalen inom sk. normal service också utför missbrukararbete. Med missbrukare arbetar bl.a. socialarbetare på socialbyråer, arbetstagare inom hemtjänst, åldringsvård och på hälsocentraler.
Missbrukararbete utförs också inom öppen vård på institutioner och enheter som specialiserat sig på vård av missbrukare: a-kliniker och ungdomsstationer, akutvårdsstationer, vårdhem, rehabiliteringsenheter och skyddshärbärgen. I dessa enheter arbetar både social- och hälsovårdspersonal. Det yrke där man inom socialbranschen specialiserat sig på missbrukarvård kallas för socialterapeut. Enheterna upprätthålls antingen med kommuners eller organisationers medel.

A-kliniker och ungdomsstationer är enheter inom öppen vård, och deras mål är att sköta och förebygga fysiska, psykiska och sociala svårigheter som är förknippade med missbrukarproblem. Utöver vårdarbete utövar a-klinikerna informations-, utbildnings- och inflytandeverksamhet som riktas till allmänheten. Personalen består av arbetstagare inom socialbranschen och hälsovården. Ett centralt yrke inom socialbranschen är socialterapeut. Serviceenheterna inom missbrukarvården erbjuder både konkret hjälp såsom sjukvård, mediciner, pengar, kläder, bostad och terapeutisk hjälp.
Avgiftning ges på akutvårdsstationer och i några enheter inom hälsovården.

Även frivilligorganisationer spelar en viktig roll i vård av rusmedelsmissbrukare. Det finns AA- grupper på ca 200 orter.
I arbetet inom missbrukarvården har tyngdpunkten legat på individuell vård med hjälp av olika terapier och mediciner. Under de senaste tiderna har arbetet allt mer riktats till missbrukares familjer. Inom missbrukarvården har man också börjat med nätverksarbete, där den centrala idén är ett fast samarbete med de myndigheter som kan påverka problemen.

Systemen för missbrukarservice varierar i de olika kommunerna. Kommuners ekonomiska kriser och de lokala beslutsfattares värderingar inverkar på hur servicen ordnas. Antalet klienter har minskat både i den öppna och slutna vården sedan år 1990.
Specialservicen torde minska i framtiden och missbrukare behöver allt oftare rehabilitering även inom grundservicen, där problem sköts av regionala/befolkningsansvariga team särskilt i små och medelstora kommuner.

I stora kommuner torde specialservicen hållas kvar, eftersom det finns fler missbrukare på stora orter. I några kommuner har olika specialserviceformer förenats (missbrukarvård, familjerådgivningsbyrå, ungdomsväsendet osv.), vilket kan bli trenden i fortsättningen även allmännare.
Särskilt grundservicen inom kommuners social- och hälsovård behöver mera färdigheter än förr för långsiktsarbete inom missbrukarvården. Det torde inte bli flera arbetsplatser i specialservicen under de närmaste åren, tvärtom.”

Eva, socialarbetare