Sjukskötare efter lång paus

Hej, tack för din fråga

Jag förstår att tanken på att börja arbeta som sjukskötare kan kännas både skrämmande och överväldigande, och det är helt normalt. Du är absolut inte ensam om att känna oro inför att ta det där första steget ut i arbetslivet, särskilt efter en paus. Men det är ett stort och modigt steg att du nu börjat fundera på att testa yrket, och det är verkligen något du kan känna stolthet över. 

Vi går alla olika vägar i livet. Det är helt okej att du inte velat jobba som sjukskötare tidigare och det är lika okej att du nu känner dig redo att kanske börja. Det finns inget "rätt" eller "för sent". Yrkesval är inte raka linjer, utan snarare snirkliga stigar och det viktigaste är vad som känns rätt för dig just nu.

Du har dessutom samlat på dig erfarenheter från annat håll så som mognad, livserfarenhet och arbete och det kommer vara en tillgång när du nu eventuellt tar steget in i vården. Det gör att du kan möta yrket med nya ögon och på ett helt annat sätt än du kanske skulle ha gjort direkt efter examen.

Det finns fler vägar att gå och du kommer hitta den väg som passar dig. Om du känner dig nervös inför att börja arbeta som sjuksköterska är det viktigt att du börjar jobba med något inom vårdyrket, det behöver inte direkt vara sjuksköterska. Då får du bekanta dig igen med vårdyrket men även med det finska språket. Sedan efter en tid kan du söka sjukskötersketjänst, då kanske du känner dig mer bekväm med ansvaret som tillkommer. 

Om du vill börja jobba direkt som sjuksköterska kan du såklart söka tjänst för det och då kommer du att få inskolning till arbetet. Sjuksköterskeyrket är ju överlag ett väldigt varierande yrke, där varje arbetsplats kan variera. Därför kan många känna igen sig i oron inför en ny arbetsplats trots att de arbetat inom vården en längre tid. Det är på arbetsplatsen du lär dig samt utvecklas och det du fått lära dig under utbildningen kommer du få användning för i praktiken. På arbetsplatsen lär du dig även finska och det är många som sitter i samma båt som dig då det kommer till språket, men det är ju då man utsätts för språk som man lär sig. Så försök se det som en möjlighet trots att det är nervöst. 

Du nämner också oron över att möta gamla klasskompisar och den känslan är förståelig. Men försök att inte jämföra dig med andra. Vi har alla våra egna resor. Det viktiga är inte hur snabbt du kommit igång, utan att du nu vill ta reda på om det här är rätt för dig. Du har utbildningen, medmänskligheten och viljan och det kommer du långt med.

Gällande love tent så ska du säga åt arbetsplatsen att du inte har det i bruk och att du vill tentera love. Då fixar arbetsplatsen ett tillfälle åt dig där du får tentera love. Du kan även kontakta din gamla utbildning och fråga mer kring love tent och om det finns möjlighet att avlägga genom dem. 

Till sist vill jag säga: du kommer inte förlora något på att våga försöka. Du kan alltid känna efter, pröva, och om det inte känns rätt så vet du det. Men det kan också visa sig att det passar dig bättre än du vågat tro. Och det får du bara veta om du ger det en chans.

Lycka till!

Kram, Evelina