Jag och min flickvän har snart varit ihop i ett halvt år, och vi båda går i gymnasium, men i skilda kommuner. Vi kan endast träffas på helgen varje eller varannan vecka, och sällan in i veckan om läxmängden är liten.
Hon var deprimerad redan före vi träffades, har hon sagt, fastän hon verkade så glad redan då. Vi talar alltid med varandra om allting, vilket ju är bra antar jag.
Vi har båda haft våra problem under vintern, men hennes verkar ängsligaste och mest kvarstående: hon vill nämligen inte längre leva.
Hon har det jobbigt med sin familj, hon har det stressigt i skolan och hon vill inte alltid villigt vända sig till mig för hjälp. Hon tycker att hon är ful, elak och hon avskyr sig själv. Trots att jag sagt åt henne, och hon vet att jag menar det, att hon är världens vackraste person och att jag aldrig skulle kunna tänka mig ett liv utan henne, så avskyr hon sig själv. Hon brukar tala om hur mycket hon hatar sig själv och om att hon skulle begå självmord ifall hon hade tillräckligt med "mod".
Jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till; jag har övervägt att tala med en kurator i skolan, och sagt åt min flickvän att om hon försöker ta livet av sig så ringer jag åt 112, men jag har försökt att inte få det att verka som ett hot, för jag vill ju inte heller att hon inte ska känna sig bunden och utan frihet.
Hon säger att hon är obekväm med sin existens, och att alla hennes vänner avskyr henne (vilket inte är sant, jag känner dem och vet att de alla tycker om henne).
Jag har försökt säga åt henne att om inte jag kan hjälpa henne med att bli glad så måste hon vända sig till en kurator för hjälp, men hon svarar då att hon inte vill bli glad, hon vill bara inte finnas :(
Jag ger henne komplimanger och påminner henne om alla hennes goda egenskaper, men hon lyckas alltid vända dem emot sig själv, och hon påstår att jag är för god åt henne och att jag förtjänar någon bättre :/
Varken jag eller hon anser att vi tala om detta med hennes familj; tvärtemot, jag tror detta beror på hennes familj. De är elaka och utsätter henne för mycket press och verkar inte bry sig mycket om henne. Hon har fått en uppfattning om att hon är ouppskattad och att alla hatar henne i smyg.
Jag är konstant orolig över henne och vet inte vad jag ska ta mig till, det känns som om hon kunde begå självmord när som helst utan att säga åt mig, bara så att jag skulle kunna "slippa oroa mig".
Snälla hjälp oss Desperat pojkvän
Utvecklingspsykolog och samtalsterapeut Susanna Vastaa
Ungdomsinformatören Sanna Vastaa
Hejsan, jätte bra att du tog kontakt hit till oss. En av våra experter som jobbar som samtalsterapeut kommer att ge dig tips och råd hur ni ska gå vidare med detta. Du har alldeles rätt i att hon borde gå och prata med en kurator eller någon annan som hon kan lita på. Expertens svar kommer här under så fort vi får det.
Många varma kramar från ungdomsinformatören Sanna
Hej desperat pojkvän (& flickvän)!
Att stå vid sidan och se på när någon som man tycker om mår dåligt är aldrig lätt. Inte heller är det lätt att få en annan människa som man själv tycker om att inse att hen är värdefull, fin, underbar osv. – om hen inte själv kan se det. Och det är just det som är det svåra när det gäller att hjälpa människor vidare när de fastnar på vägen. För det är först när en människa själv inser att hen är på ”fel spår” som förändringen kan starta. När man själv får fatt i hoppet och livet och glädjen, då först går det att börja vända sig mot livet igen. Och först då kan man börja bygga självkänslan så att den håller. Men den resan är alltid en personlig resa, ingen annan kan göra den åt någon annan, hur gärna man än skulle vilja.
Och att se på när någon viktig person bara börjar må sämre och sämre skapar just desperation. Du gör redan allt det finaste du kan göra. Pratar med din flickvän om allt, ger henne uppskattning, finns därJ Helt underbart! Tänk om alla som mår dåligt hade en vän som du!!! Men eftersom hon pratar om att hon inte längre vill leva så är det absolut dags att be om ännu mera hjälp, professionell sådan. Både hon och du behöver få prata med någon utomstående som kan de här sakerna och vet hur man kan hjälpa på bästa sätt. Ofta är det så att när man själv är delaktig i en problematisk situation så har man också svårt att hjälpa den andra vidare. Och just därför finns det kuratorer och psykologer och familjeterapeuter och andra terapeuter. De har alla utbildning för att på bästa sätt guida människor vidare ur sådana här lägen.
Så vänd dig du till kuratorn på din skola och be om ett samtal – kanske redan idag? För att få prata om hur du har det och vad du kan göra nu i det här läget. Och fortsätt uppmuntra din flickvän att också hon tar kontakt med kuratorn i sin skola. Eller pratar med någon annan trygg vuxen i sin närhet, i skolan eller annars runtomkring henne. Kanske kan hon se att det kan vara bra att prata med någon om du tycker att det blir bra för dig att prata med någon. När vi människor börjar må dåligt så blir det så lätt så att vi börjar tro att vi måste och borde klara av att reda upp det själva. Och vi får lätt känslan av att vi inte vill belasta någon annan med vårt ”mående”. Men det är för det mesta lättare att få dela sina tankar och funderingar med någon. Bara det att få säga högt vad man har inom sig fyller en viktig funktion! För både dig och henne!
Dessutom finns det många bra ställen att ringa till och prata, om läget plötsligt blir riktigt akut - kolla olika chattar och telefonnummer på http://www.decibel.fi/hjalp/. Där kan man få tag på trygga vuxna att prata med om det kör ihop sig rejält och man inte kan vänta.
En riktigt varm vinterkram och Allt gott på vägen!
H.Susanna
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi