Jag har länge gått och funderat fram och tillbaka på en sak som dykt upp i undervisningen i vår skola som stört mig otroligt mycket. Det är nämligen så att en av modersmålslärarna vid vårt gymnasium är feminist. Inget illa med det, det är till och med bra tycker jag som också är kvinna.
Problemet är att denna feminism på senaste tiden genomsyrat flertal uppgifter som direkt eller indirekt har handlat om att analysera kvinnligt förtyck, kvinnors ställning i samhället eller rådande skönhetsideal gentemot kvinnor. Och missförstå mig nu rätt, jag tycker det är en viktig sak att genusmedvetenheten integreras i alla ämnen och i samvaron eleverna emellan. Men att konstant bli tvungen att analysera detta i modersmålsuppgifterna börjar kännas krystat och påtvingat. Att vi sedan aldrig analyserar saker från männens perspektiv tåls också ifrågasättas.
Min fråga är alltså; hur mycket får en lärare egentligen färga sin undervisning med egna ståndpunkter, och när är det okej att börja ifrågasätta? Jag tycker feminism definitivt är något som ska finnas i undervisningen, men kan inte vara ett konstant återkommande ämne, det finns även andra problem i världen.
Fundersam
Ungdomsinformatören André Vastaa
Hej på dig!
Du lyfter fram ett jätteintressant tema med din fråga. Politik i undervisningen hör till skolan i den månen att ni ska bli bekanta med olika politiska inslag. Sedan är det er egen uppgift att bestämma vilka inriktningar ni sympatiserar med. I fallet du beskriver låter det som om läraren endast lyfter fram en politisk ståndpunkt, för att ni ska se det fina i den. Hon vänder och vrider inte alls på den, vilket är felaktigt. Ingen politisk linje är totalt vattentät. I fall som dessa finns det ju vissa "accepterade undantag". T.ex. försöker man ju i skolorna jobba mot nazism, och då tar man ju på sätt och vis ställning. Dock är den läran så extremnegativ att det är ett allmänt accepterat faktum att man jobbar mot den.
I fallet i er skola är feminismen som tema i sig ingen dum utgångspunkt. Den är en laddad lära och funkar bra som diskussionsunderlag. Dock måste man i undervisningen använda den just som samtalsöppnande och inte som ett politiskt verktyg. Du frågar om man får ifrågasätta. Absolut! I ämnen som modersmål, samhällslära, religion och historia är det mycket lärorikt att ifrågasätta för att kunna vända och vrida (problematisera) allt som når oss. Jag tycker att du mycket väl kan ifrågasätta feministiska ideal under era modersmålslektioner. I bästa fall når ni en öppen och givande diskussion.
Om det på grund av läraren inte är möjligt att diskutera det feministiska budskapet som verkar genomsyra undervisningen måste du kanske ställa rakare frågor. Helt enkelt; varför genomsyras alla våra uppgifter av feminism? Kanske har läraren ett bra svar på den frågan. Tanken bakom att endast använda feministiskt inspirerade övningar borde inte vara att öppna era ögon för den feministiska läran, för skolan ska inte skapa partimedlemmar.
Jag skulle nog börja med att närma mig det här problemet på ovanstående vis. Att t.ex. börja gå till rektor för att klaga på undervisningen är en aning extremt om du först inte har konfronterat läraren. Då du gör det, hoppas jag verkligen hon tar dig på allvar. För du har ju verkligen tänkt, vilket borde vara vad hon eftersträvar med sin undervisning.
Ha det bra!
Ungdomsinformatören André
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi