trött på allt

Hej!

Oj vännen, du verkar ha det tungt nu och det är absolut ingenting att skämmas över. Det låter som att du är deprimerad och du behöver absolut söka hjälp för detta. Du skriver att du inte vill söka hjälp eftersom att du har tak över huvudet, att du inte har någon orsak över att vara deprimerad. Men vet du, så här känner de flesta som har depression, det är fullt normalt att tänka så här. När man är deprimerad så påverkas ens humör och tankar väldigt mycket. Depression stör produktionen av serotonin, noradrenalin och dopamin, de är de viktigaste signalsubstanserna för humöret. Hos en deprimerad människa störs både produktionen av dessa ämnen och signalöverföringen mellan nervcellerna. Seretoninets uppgift är att balansera våra känslor men det påverkar också hur vi upplever smärta, aptit och sömn. Dopamin hjälper oss att känna lycka och välbehag, dopamin fungerar som kroppens belöningssystem och är känt som vår "glädjemolekyl". Och nodrenalin är viktigt för vår vakenhet, det skapar entusiasm och optimism. Och när dessa inte fungerar som de ska så rubbas hela kroppen och hjärnan. När man är deprimerad kan man känna att det inte finns hjälp att få, att det aldrig kommer att bli bättre, det är något som alla deprimerade tänker och känner och det är fullt normalt. Man kan säga att depressionen gör allting dimmigt, den gör så att du inte kan tänka klart. Depressionen förhindrar dig att tänka så som du i vanliga fall skulle tänka. Med depression kommer nedstämdhet och lessna tankar, det kan vara svårt att tro att man kan bli glad igen, depressionen äter upp allt det goda så att säga, även fast det fortfarande finns kvar där så har man svårt att se det.

Det spelar stor roll för dina närmaste om något hemskt skulle hända dig! Vad skulle du göra om du fick veta att din kompis mådde lika dåligt som du gör nu? Skulle inte du försöka hjälpa din kompis då? Det är svårt att tänka sig att livet kan bli bra igen när man är deprimerad, men det kan det! Idag finns det fantastiska hjälpmedel att få och du är inte ensam!

Jag förstår att det känns jätte tungt att söka hjälp, men snälla vän sök hjälp. Du skall inte behöva må dåligt när det finns hjälp att få. Kanske du kan börja med att prata med skolhälsovårdaren i skolan, en vän eller dina föräldrar? Våga ta steget till att hjälpa dig själv nu, du har hela livet framför dig och du behöver inte alls skämmas över din depression. Det är inte ditt fel att du är deprimerad, det är inte du som det är fel på. Du är värdefull och fin precis som du är, men just nu behöver du en hjälpande hand för att börja må bra igen. Jag hoppas innerligt att du söker hjälp, det är du värd! Sköt om dig <3

Med vänliga hälsningar praktikanten Sandra