Hund

Hej Eloj!

Ah, jag har sett fram emot att svara på din fråga, för jag kan så förstå din fråga - är själv lycklig hundägare ;)

En hund är för det mesta ett positivt tillskott till en familj. Visst hör man om familjer som inte kan ta hand om sin hund, som ändå inte hade tid med den osv och där hunden blir centrum för en massa problem. Men där bör man alltid komma ihåg alla hundexperters "Det finns inga problemhundar, bara problemägare". Under rätt förutsättningar kan hunden bli den som för alla närmare samman, som gör alla gladare, som svarar på behovet av närhet, som gör att de rör på sig mer och därför mår bättre...

Just fördelarna med att ha hund är naturligtvis de vi först rekommenderar dig att sammanställa till en lista för att "övertyga" dina föräldrar. Du hittar fördelar i allt från hundböcker som kan lånas på närmsta bibba till på nätet. Kolla tex Kennelförbundets sidor (eller rikssvenska motsvarigheter), uppfödares beskrivningar av sina raser, bloggar som är skrivna ur hundars perspektiv, till och med Facebookgrupper för skilda raser (kan tex rekommendera finska Snautsereilla on luonnetta-gruppen). Ja till och med den här artikeln kan du lägga till din samling fördelar :D Jag kan räkna upp ett par åt dig här:

- Att kramas, klia, smeka, prata med och bara vara nära en hund triggar kroppens eget må-bra- och belöningshormon endorfin och samhörighetshormon oxytocin. Oxytocin är samma hormon som bla är livsviktigt för att det hjälper mor och nyfödd baby att sammanknyta. Att bara chilla i soffan med sin hund kan faktiskt få en att känna sig på samma sätt som när man är lite nyförälskad eller bara riktigt nöjd med livet. :) Och lyckokänslor färgar ju av sig på hela livet. Redan att leka med en hund bidrar ofta mycket till tillfredsställelsen med livet och kan, som sagt, bidra till att familjen i sig känner sig närmare varandra. Något så simpelt som att de har något att tala om och skratta åt tillsammans, ja till och med tala med, kan göra stor skillnad även i en familj där alla annars också mår bra. Otaliga forskare framhåller det här med både sällskapet och lyckohormonerna när det gäller ensamma människor, att de som har husdjur oftast mår bättre både psykiskt och fysiskt tack vare djuret, speciellt äldre personer. Plus, såklart, att de känner sig villkorslöst och komplikationsfritt älskade och viktigast i världen för någon.

- Rent fysiskt kan en hund som ska rastas, lekas med och sysselsättas göra stor skillnad för konditionen och den allmänna aktivitetsnivån. En hund inte bara tvingar en att röra på sig, den tvingar dessutom ut en i friska luften och naturen. Promenaderna gör ofta dessutom så att spända muskler slappnar av, ältande tankar slutar och stresskänslor avmattas, näringsomsättningen, konditionen och styrkan ökar och man hålls friskare. (Allt det här kan jag personligen skriva under på, bland annat eftersom jag enligt BMI gått från gravt överviktig till idealviktig på det år vi haft hund nu!)

Men föräldrar blir inte övertygade bara av fördelar av det här slaget. Föräldrar i allmänhet vill ofta ha fakta och beräkningar, objektivitet och planer. Tänk nu på alla andra stora val i livet de gör, som tex att köpa ett nytt hus eller pensionsspara. De vill ha tex budgeter för vad en viss sak kommer att kosta, så gör en lista på tex veterinärkostnaderna för det första året och för vad kvalitetshundmat kostar. (Fast påpeka samtidigt inbesparingar, som att du kan sköta hundens päls istället för att ni för den till en kennelägare eller liknande som trimmar pälsen mm.) Sedan kan ett tidsschema för tex hur du nog visst hinner rasta hunden före du far till skolan på morgonen. (Kom ihåg att i samma tidsschema skriva in klockslag för läxläsning eller hushållssysslor också ;))

När det gäller valet av ras på hunden, så finns det massor och åter massor av info på nätet, både jämförelser och förklaringar över många hundraser på en sajt och enskilda sajter för olika raser. Många kennlar brukar ha jätteutförlig info om sina raser, även ärligt inkluderat om eventuella "negativa" sidor med rasen. Det finns, som sagt, inga dåliga raser eller hundar, men en stor hund som kräver mycket motion kanske inte passar i en höghuslägenhet osv, menar jag. Det finns visst raser som både kan jaga OCH är allergivänliga - hos blandraser kan man tyvärr inte vara säker på att den ärvt just de egenskaper man önskar. Så där beror det kanske också på varför den ska vara "allergihund": har någon familjemedlem stark pälsdjursallergi så minskar såklart möjligheterna, men om allergin är svag finns det många raser som är "snällare" mot allergin. Dessutom påstås det att man lättare vänjer sig med den egna hundens (och reagerar lite/inte alls) päls än med främmande hundars päls. Det finns egentligen inga helt allergifria hundraser, bara sådana som tex inte tappar någon päls alls (tex bischon frisé, lagotto, veteterrier), som inte fäller utan ska trimmas (tex schnauzer, strävhårig tax, många terrier-raser), inte har så mycket allergiframkallande i huden/pälsen och som inte "luktar hund". Exempel på allergivänliga raser som också kan användas som jakthund, alltså har lynne för det, är mellanschnauzer (ska trimmas genom att knycka bort gammal päls och luktar inte hund) som används bla i Sverige som älgjaktshund, i USA som search-and-resque-dog, men har ursprungligen använts för att hålla råttor och möss borta från gården. En annan är veteterriern, som även kan användas som grythund, och den tappar inte alls päls utan kan klippas om man vill.

Surfar du runt på hund-sajter så hittar du nog flera. Sedan finns det jättebra info om olika kennlar i Finland, de flesta raser har egna föreningar, och de hittar du nog via Finska Kennelförbundet - Suomen Kennelliitto:s hemsida. Fast fundera mera med dina föräldrar, såklart. Rätt som det är kanske inte din pappa skulle jaga så mycket med hunden och rätt som det är så kanske din mamma kan tänka sig lite hår på soffan ändå, så att fler raser kan vara tänkbara ;D Oj ja, det lönar sig säkert också att ta reda på var det hålls kurser i valplydnad, eller jaktkurser för farsan osv på förhand :)

Som sagt, personligen rekommenderar jag varmt att ta hund (fastän vi inte skulle få ha så mycket egna åsikter här ;)). Lycka till!