Ersättningsskyldig

Hej!

I skadeståndslagens andra kapitels första paragraf står att "den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada skall ersätta den…"

Om en person uppsåtligen, alltså med flit, förstör egendom för någon annan, så är det frågan om någon grad av skadegörelse och därmed ett brott för vilket man förutom att man kan få ett straff även kan bli ersättningsskyldig om det uppkommit skador. Egendomsbrott som skadegörelse och formerna av dessa finns inskrivna i strafflagens 35 kapitel ifall någon vill läsa mer om dessa.

Även att bara av oaktsamhet ha vållat någon egendomsskada, alltså att i "misstag" ha söndrat saker för någon annan, gör en person ersättningsskyldig ifall ägaren yrkar på ersättningar. T.ex. om man öppnat en dörr så oförsiktigt att ett dörrglas gått sönder, så är det inget brott, men nog en sak som man måste betala reparationerna för.

Om du utsatts för ett brott, så anmäl då om detta till polisen. Det är med en brottsanmälan som grund lättare att få gärningsmannen att betala ersättningar, om nu gärningsmannen inte förstås bedyrar att han verkligen vill göra upp i godo och egendomens ägare inte känner för att yrka på straff, men nog vill få skadorna ersätta. Då det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts, skall polisen göra förundersökning. Vid förundersökningen reder polisen ut vad som har hänt, vilka parterna är och vilka skador som åsamkats. Både lindrig skadegörelse och den grövre brottsrubriceringen skadegörelse är så kallade målsägandebrott. Alltså om någon med flit söndrat någonting för dig som är målsägande, så krävs det att du som egendomens ägare, yrkar på straff åt personen som gjort gärningen för att polisen skall utreda fallet. Trots att en målsägande inte yrkar på straff så kan han / hon ändå kräva ersättningar av en gärningsman för förstörda saker, men då är det målsägandes egen sak att försöka få gärningsmannen att betala.

I Finland finns ett förfarande som kallas för medling och det är ett alternativ för personer i ett brottsmål att komma överens om ersättningsanspråken. En medling kan göras redan under polisens förundersökningskede och den leder i bästa fall till det att man redan då kommer överens om de ekonomiska ersättningarna i ett brottsmål. Medling är vanligt vid t.ex. vålds- och egendomsbrott. Då polisen gör förundersökning så tillfrågas parterna, den som är misstänkt för brottet och den som lidit skada, ifall de samtycker till medling. Om samtycke fås från samtliga parter, så skickas materialet vidare till en medlingsbyrå, som då kallar samman de inblandade och försöker nå en lösning om just ersättningsanspråken. Medlingen kan leda till samförstånd eller avbrytas vid behov. Om man nått en lösning, så uppgörs ett avtal som efter undertecknade binder parterna. Efter godkänt medlingsavtal kan målsäganden välja att dra tillbaka sina straffyrkanden, vilket betyder att ärendet läggs ner utan att gärningsmannen får något rättsligt straff.

Då polisens färdigställt en förundersökning, alltså då det bl.a. retts ut vilka de inblandade i brottet är och hurdana skador som uppkommit, så skickas förundersökningsprotokollet vidare till åklagaren för åtalsprövning. Om åklagaren anser det är tillräckligt att person B anklagar person A för att ha förstört egendom och att det finns tillräckligt med bevis, så väljer åklagaren kanske att väcka åtal och för ärendet vidare till tingsrättsbehandling. Det kan åklagaren nog göra trots att A nekar till brott, om det bara finns tillräckligt med andra bevis. Det borde nog t.ex. räcka till med att B har sett händelsen och anklagar A för det. B är som målsägande nämligen skyldig att hålla sig till sanningen och kan själv bli dömd för brott om han / hon falskt anklagar A.
Då ett ärende blivit avgjort vid en domstol och domstolen har ålagt gärningsmannen att betala dig skadestånd, kan du antingen komma överens med gärningsmannen om hur betalningen ska ske eller ge en utmätningsmana i uppdrag att driva in skadeståndet om gärningsmannen inte verkar bry sig i att betala för skadorna. Även statskontoret (om det t.ex. är fråga om en gärningsman utan inkomster och tillgångar och främst om det uppkommit personskador), ett försäkringsbolag eller Folkpensionsanstalten kan betala ut ersättningar från ett avgjort brottsmål.

konstapel Johanna Westerlund