Jakt

Hej Djurvän!

Det här är en mycket knepig fråga, eftersom det finns många heta åsikter i frågan. Jag kan bara ge dig min egen och sedan lite summera vad olika grupper i samhället tycker idag, sådär allmänt.

Om man börjar från början, så var vi alla jägare förr, allt från den tidigaste stenåldern och fram till för ett par-tre årtionden här i Österbotten, då det ännu fanns familjer där jaktbyten faktiskt utgjorde huvuddelen av den dagliga födan vid sidan av spannmål och rot- och grönsaker man odlade själv. Det finns ännu familjer i Österbotten vars huvudsakliga källa till kött är det älgkött de har i frysen, inte det nöt-gris-maletkött de köper i butiken. Poängen är att jakten är lika gammal som mänskligheten (eller nästan, innan vi kom på att använda vapen åt vi faktiskt kadaver och stal byten av andra rovdjur, menar antropologerna nu) och på så sätt lika naturlig som att odla, fiska, samla eller byta till oss föda.

Att jakt skulle vara något obarmhärtigt, hjärtlöst eller fel är en supermodern splitterny tanke om man ser på det historiska perspektivet. Och det påstår historiker och filosofer att mest beror på att vi numera har råd att köpa det vi vill äta utan att behöva ens låtsas veta om processen från kossa i ladugården till nötinrefilé på tallriken. De menar att det är lite som med döden överlag. De allra flesta av oss har inte sett en död människa, utan det är bara några utvalda som liksom trollar bort de döda utan att vi behöver se det (sjukskötare, obducenter, begravningsentrepenörer osv). Förr var man inte lika förskräckt över det döda, utan det var en naturlig del av livet. Folk dog ofta i sina sängar eller på egen gård, alldeles bredvid resten av familjen, och familjen skötte om att tvätta och klä den döda, hela byn och släkten kom för att se den döda och sedan först lades locket på kistan på. Men idag är vi fjärmade från så mycket. Och har så himla mycket tid till att fundera på saker, dessutom. Förr gick precis hela dagen åt till att odla den där födan, jaga födan, samla födan osv, man hade inte tid till att ifrågasätta saker. Och gjorde man det så fick man svar i kyrkan på söndagen eller i bondens årskrönika och traditioner.

Men det är klart att det är ifrågasättandet som gör att vårt samhälle utvecklats med stormfart och förändrats så ofattbart mycket plötsligt på bara ett par århundraden. När man fick lite tid att fundera var det inte bara de stora livsfrågorna man började lösa, utan man hittade även på konstruktioner som underlättade jobbet med att skaffa föda, som tex traktorn, och då fick man ännu mera tid att fundera på, och utvecklas. Så idag har jakten dels utvecklats till en hobby - något att göra med all den där tiden man har över numera - och dels är den ett nödvändigt ont.

Hobbyn jakt är egentligen rätt förståelig och naturlig, om man jämför med tex spelande på telefon, för den är så väldigt ursprunglig och instinktiv. I hundratusentals år har människor, främst pojkar och män, tävlat om vem som var den bättre jägaren, vem som fällde de större bytena, vem som kunde springa snabbast ifatt bytet, vem som gjorde de bästa fällorna eller vapnen... I alla tider har främst män gått ut i markerna så fort de haft en stund över och jagat eller fiskat, så ganska snart blev det inte bara ett nödvändigt ont utan även ett uppskattat tidsfördriv. Och det där med att jämföra, tävla, vinna och beundras för det började ju också väldigt tidigt och blev väldigt viktigt, såklart, för den bäste jägarens familj blev den mest välnärda, kunde byta till sig mer saker osv. De blev alltså rikast och fick därmed mest aktning.

På sätt och vis är ju alla löpare idag lika som jägarna, oavsett om de springer marathon som hobbymotionärer eller professionellt i de Olympiska spelen: vi beundrar de som springer snabbast eller orkar springa längst, vi ger dem pokaler, pengar och berömmelse. Och deras skryt-bilder syns minsann tusen gånger mer på sociala medier än vad jägarnas byten gör, för idag är jägarna bara en promille till antalet av vad de en gång var. Men deras skrytbilder på insta och fb är egentligen riktade till andra jägare, inte till random bekanta eller främlingar som råkar se dem. Jag bryr mig personligen inte ett dugg om någon bekant i min vänlista har vunnit någon springtävling och viftar med sin medalj runt halsen, för jag är inte intresserad av löpning i tävling. Inte heller beundrar just jag personligen alla bilder på fina maträtter på insta, även om matlagning som tävlingsform säkert är minst lika uråldrig och primitivt grundläggande som jakt eller att springa fort är.

Den andra orsaken till att jakten fortfarande hålls vid liv och dessutom styrs och regleras från statligt håll - och europeistk (EU) och lokalt (byns jaktlag) är att den är ett nödvändigt ont i det samhälle all vår utveckling skapat. Exempelvis har vi numera en himla massa vägar som det kör bilar på. Springer det en älg framför bilen och människorna i bilen dör, så blir vi fruktansvärt upprörda, eftersom det är lika grundläggande att mänskligheten värdesätter just människoliv högst av alla liv. Förr dödade man både för att äta och för att skydda sig, idag handlar älgjakten fortfarande om att skydda sig. Tex talas det mycket i media nu om huruvida man borde skjuta fler rådjur och hjortar, eftersom de bär på så massor av fästingar, som bär på borrelia och virus som ger hjärnhinneinflammation, som ju faktiskt i värsta fall kan döda en människa. Eller om man borde skjuta skarvarna som häckar här i skärgården i stora kolonier, eftersom de stjäl yrkesfiskarnas fisk, som ju är tänkt att hamna på våra matbord. Och hur är det då med fritidsfiskarnas abborrar på metspöt, får vi minimera skarvarnas bestånd bara för att vi stör oss på att vi inte längre får napp från sommarstugans brygga? Jag gör det i alla fall, stör mig alltså, så min personliga åsikt är att det inte räcker med att skrämma bort skarvarna, eftersom problemet bara flyttar till en ny ö då. Så är jag självisk som vill kunna äta rökt abborre som jag själv fångat på villan - för det är ju min hobby? Och min far var fiskare och min farfar före mig och så vidare i många generationer... Och dessutom får man ju viktiga omega fettsyror av fisk, så man kan ju se det så att jag fångar mitt goda kosttillskott - utan att lämna andra koldioxidfottryck efter mig än när nätet och roddbåten tillverkades. Då är ju jag tusen gånger bättre än den som köper tonfiskburkar i butiken.

Så allt har flera sidor, alla åsikter har värde och det är väldigt svårt att på ett allmänt plan säga vad som är rätt och fel, moraliskt och omoraliskt, äckligt eller beundransvärt. Idag säger i alla fall Finlands lagar väldigt precist och exakt både enligt etiska, ekonomiska och naturbevarande principer vem som får jaga, hur man får jaga, hur många djur av olika raser man får jaga, var man får jaga, när man får jaga osv. Det övervakas av flera myndigheter, följs upp noggrant (tex räknar man älgar med helikopter för att kunna beräkna hur farliga de blir för bilisterna) och straffas hårt om man går över gränsen så att det blir djurplågeri. Kolla tex media nu om tjuvjakten och skadskjutningarna i Jakobstads- och Nykarlebytrakten, de kan få allt från böter upp till två års fängelse som straff om de fälls, samt måste ersätta skadorna - och då räknas en vitsvanshjort vara värd upp till 800 euro, så det är inte små straff enligt dagens mått räknat. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/06/harva-av-tjuvjakt-nystas-upp-i-jakobstad  https://svenska.yle.fi/artikel/2017/07/20/nytt-fall-av-skadskjutet-radjur) Så visst finns det idioter, skitstövlar och psykopatiskt beteende även bland jägarna (om man ens kan kalla de här tjuvjägarna för jägare, de gör det nog troligen för andra orsaker än för att få kött på bordet eller minska på harar smittade med harpest...), precis som inom vilken annan befolkningsgrupps som helst.

Men de flesta jägare med stolthet följer nog alla moraliska och etiska regler som bra som bara möjligt är. Och släpper bara sina jakthundar lösa under jaktsäsongen - och skulle de kunna förmå älgen att springa åt ett annat håll än mot din villa, så gör de nog det, både för att inte störa och för man får inte avfyra skott inom 150 från bebott område av säkerhetsskäl.

Jag vet inte om du blev klokare av min långa utläggning, men guldstjärna till dig för att du vill ta reda på mera att basera dina egna åsikter på! Kunskap är makt, och ju fler synvinklar man får höra om en sak, desto smartare blir man :)

Hälsar Liselott