det här kommer antagligen låta jäkligt konstigt men jag undrar vad som händer efter att någon begått självmord? Har läst på en massa om vem som kommer hantera liket och när det behövs en obduktion, men jag är fortfarande osäker. Jag tänkte så här: om t.ex. jag tar mitt liv i min lägenhet eller någonstans i skogen, vem kommer till platsen och vem kommer röra mitt lik? Det kanske är helt sjukt att jag ens tänker så här men jag skulle inte vilja att vem som helst rör i mig då jag dött. Jag litar inte på att folk (räddningstjänsten) kommer behandla mig med respekt och kanske t.om. kommenterar hur min kropp ser ut ifall mina kläder måst tas bort (åtminstone för obduktionen). Jag har ju hört att några ambulansvårdare har kommenterat och "rated" hur bra patientens bröst är. Jag vill inte att något likadant händer till mig, fast jag är död och antagligen inte kommer veta om det (eller vem vet, kanske jag kan se mig utifrån då min själ lämnat kroppen). Det här kan låta mer brutalt så igen, TW.
Men om jag t.ex. har hängt mig, vem lyfter ner mig? Är det ambulansvårdare eller polisen? Brandkåren eller begravningstjänsten? Min plan är ju egentligen att en dag ta mitt liv. Inte nu. Inte om 5 år, och vem vet, kanske inte om 20 år. Men det har varit min plan i flera år nu. Jag kan inte se mig själv leva längre än till 40. Allt jag vet är att jag är rädd för vad som händer med min kropp då jag dött.
UngInfo svarar
Hej!
Jag förstår att det i första hand är hur din kropp kommer att inspekteras och behandlas som du oroar dig för och som du funderar mycket på, i och med det du skriver. Jag vill ändå ta lite fasta på dina tankar om att ta ditt liv, fast de inte alls är akuta så undrar jag varför dessa planer ingår i dina tankar kring din framtid. Det är rätt så vanligt att tänka så, speciellt då man är ung att man kunde ta sitt liv, speciellt då det är aspekter med det man inte är nöjd med och inte ser att det kunde bli bättre. Här önskar jag ändå att du skulle värdera ditt eget liv mer, och kanske prata mer med någon om varför du känner såhär och varför du inte ser en längre och ljusare framtid för dig själv. Jag tänker att det är viktigt att du skulle öppna upp om det här och fundera vad som kunde göra dig mer positivt inställd till det du har framför dig och alla möjligheter ditt liv kan ha, också när du är över 40 fast det känns oändligt långt fram just nu. Om du är studerande kan du söka dig till studenthälsovårdens psykolog eller om du redan är i arbetslivet så kan du vända dig till arbetshälsovården. Du kan också chatta anonymt med en psykolog på arligttalat.fi eller vända dig till kristelefonen.
Jag diskuterade också med en polis som informerade att det är polisen, begravningstjänsten och läkare som i regel hanterar kroppen. Då någon tar sitt liv så brukar räddningstjänsten kontaktas av personen som har hittat kroppen, och då kommer bl.a. polisen till platsen eftersom det är polisens ansvar att ta hand om dödsorsaksutredningen.
Sköt om dig själv och värna om just ditt unika liv.
Mvh,
Psykolog Helena och Ellen, UngInfo
Hej igen!
Angående dina följdkommentarer så är det tunga saker du funderar på, och vi rekommenderar att du fortsätter att samtala om varför du tänker på det här sättet. Att fundera på att avsluta sitt eget liv är något som ska tas på allvar, och det är fint att höra att du redan har tagit steg för att må bättre. Dina tankar om vad som händer med kroppen är stora funderingar och vi som människor vill ju veta att våra kroppar ska behandlas med respekt, även om vi inte längre lever. Du får gärna fortsätta att fundera på dessa saker med oss, t.ex genom att chatta anonymt på arligttalat.fi
Ta hand om dig själv!
Ellen och Helena
1 Kommentarer
Nothing 13/01/2022 1:04pm (3 år sen)
Hej, tack för svaret. Nu vet jag bättre vad som händer. Dock är jag fortfarande jävligt orolig över detta. Jag tänker att: t.om. då man är död så kan man utsättas för trakasserier (mest sexuella) för det finns så otroligt sjuka och elaka människor där ute. Joo, jag är kanske lite sjuk också som ens tänker på detta ???? men jag skulle åtminstone inte röra en död kropp på ett sätt som inte är respektfullt eller kommentera huruvida en medvetslös patient är sexig eller inte. Jag läste om insändaren att sexuella trakasserier förekommer inom räddningstjänsten och att det är ganska vanligt (artikeln var i VBL för några månader sen). Jag är rädd att vara sjuk eller bli medvetslös, eller dö. Man kan ju fan bli sexuellt trakasserad hela tiden, fast man inte ens lever. Jag vill inte gå omkring och oroa mig över detta. Om jag ska ta mitt liv måste jag ju fa så långt in i skogen nånstans där skog sträcker sig 100-tals kilometrar från närmaste civilisation. Då hinner min kropp kanske förmultna så pass mycket att man inte ser en människokropp utan bara ett kadaver.
Jag går nog i terapi och har gjort det sedan jag var 11 år. Jag har fått all möjlig hjälp men ingenting fungerar. Jag är broken beyond repair. Dessutom känns det som att min terapeut inte ens tar mina suicidala tankar seriöst. Ingen gör det nuförtiden. Alla är "dramaqueens" och "slösar bara på stadens resurser"..
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar