
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej S!
Har du berättat ännu?
Jag tror att det finns lika många rätt sätt och fel sätt att berätta att man är gravid åt sina föräldrar som det finns föräldrar som ska höra det. Det finns inget enkelt svar, inget superknep som funkar varje gång. Tyvärr, skulle önska att det gjorde det.
Några små råd kan vi ändå ge och hoppas att de kan hjälpa dig:
- Hur brukar de berätta stora nyheter för sina barn - alltså finns det någon modell som de själva använder sig av (tex samlar familjen i vardagsrummet, berättar det genom ett brev....)?
- Hur tror du att de vill höra det? Exempelvis kan vi gissa att de inte vill att det ska vara andra närvarande där just då, att de inte måste rusa iväg på möten eller liknande så att de blir avbrutna osv...
- Vill du ha barnets pappa med när du berättar? (Förutsatt att han kommer att delta i barnets liv?) Kan det bli bättre/värre om du berättar med honom närvarande? Spelar det roll för dina föräldrars reaktion? Känner de honom?
- Har du svar på de frågor de kommer att ställa? De kommer högst troligen att fråga just sådant som huruvida pappan kommer att hjälpa till/leva tillsammans med er, hur ni ska försörja er, var ni ska bo - och vilken deras egen roll kommer att vara som morföräldrar. Det kan bli rätt kaotiskt och känslomässigt, för troligen kan du inte svara på alla deras frågor ännu. Men säg som det är då, att du inte kan svara på de frågorna än, att för att hitta svaren kanske du behöver deras hjälp - och att tiden måste utvisa vissa saker. Du, liksom alla andra förstföderskor sedan tidens begynnelse, VET inte hur det kommer att gå, kännas, funka praktiskt osv på förhand.
- De kommer att undra varför du vill behålla det och har du i alla fall formulerat svaret för dig själv, så kan det kanske bli lättare för dem att acceptera.
- Ta vad de än säger under de första 20 minuterna med en nypa salt. Man kan reagera precis hursomhelst när man blir chockad, så vänta på deras "riktiga" reaktion sedan när infon sjunkit in en smula. Det de säger åt dig dagen efter är troligen mer sant än det de säger de första minutrarna efter beskedet.
- Minns också att precis 100% i deras reaktion handlar inte om dig och din situation, utan det handlar också om dem själva. Vad hade de för "plan" för sina barn, typ hur har de drömt om att ni ska växa upp? Vad hade de för egna framtidsplaner, kanske nu när barnen börjar vara uppvuxna? Kan de plötsligt se sig själva i rollen som morfar och mormor - de kanske är rätt unga ännu? Hur mycket spelar andras åsikter och reaktioner roll, "vad ska grannarna säga"? Ekonomiskt kan de också bli oroliga, inte bara för att det kanske blir fördröjningar med din utbildning och framtida arbete, utan även för egen del medan du har småbarn?
Så, det är maffigt och stort och omöjligt att veta något säkert gällande det här. Men ett stort lycka till, både med berättandet, babyn och livet <3
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar