Ätstörningskliniken i Vasa finns i Roparnäs på sjukhusområdet. Den har funnits sen slutet av 2015. De vanligaste sjukdomar i ätstörningspolikliniken är Anorexi och bulimi och hit kan man komma från hela sjukvårdsdistriktet.
Man kommer hit med remiss från en läkare. En stor del av unga kommer via skolhälsovården. När man kommer som ny klient till Ätstörningskliniken finns det ett mångprofessionellt team som värderar sin situation tillsammans med dig under s.k undersökningsperioden. Efter utredningsperioden planeras vården enligt vars och ens behov. Man gör upp en individuell vårdplan för varje enskild klient. Klienten själv är hela tiden delaktig i sin vård, mellan varven görs en utvärdering över hur vården har varit. Den fortsatta vården efter undersökningsperioden kan innehålla tex regelbunda besök hos sjukskötare, psykoterapeut eller fysioterapeut. Näringsterapeut träffar man också regelbundet och andra arbetsgrupper inkopplas vid behov. Till teamet vid ätstörningspolikliniken hör läkarna, sjukskötarna, näringsterapeut, psykolog, psykoterapeutter, fysioterapeut, socialarbetare och ergoterapeut.
På polikliniken finns också två platser för intensiv vård. Intensivvårdsperioden räcker fyra veckor och vid behov man kan förnya den. Under intensivperioden är klienten på polikliniken mellan kl 8-16 måndag-fredag. Man äter fyra måltider under dagen, morgonmål, mellanmål, lunch och middag. Inom dagverksamheten på Ätstörningskliniken kan man delta i olika grupper som tex avslappningsgruppen, matlagningsgruppen eller andra grupper enligt vilka problem man har.
Om man behöver heldagsvård kan man samarbeta med ungdomspsykiatriska avdelningen.
Det kan ta tid att man blir frisk men det är möjligt och ofta resultaten kan märkas redan efter några månader i vården. Man behöver få ändrat vissa beteenden, ändra sina tankar och det är inte så lätt.
Om man är orolig över en kompis eller över sina egna matvanor så får man jätte gärna ta kontakt till Ätstörningskliniken. Bland klienterna finns både flickor och pojkar.
Text: Ungdomsinformatör Susanna Sund och Jenni Isoluoma, Ätsörningspolikliniken
Översättning: Tarja Sirén