Gynekologen

Gynekologen
16.12.2015

Man pratar ofta om att man ”går till gynekologen” här i Österbotten, men i själva verket är det en barnmorska, hälsovårdare, sjuksköterska eller allmän läkare man går till när du kanske funderar på att börja med något preventivmedel, misstänker att du har någon könssjukdom eller något annat som känns fel med ditt underliv. En gynekolog är en läkare som är specialiserad på kvinnans underliv och dess sjukdomar, och gynekologer jobbar främst på sjukhus och inom den privata sjukvården. Ibland kan man få en remiss till en gynekolog om man upptäcker att något inte riktigt är som det skall och att till exempel ett ultraljud måste göras. För exempelvis preventivmedelsärenden är det stadens/kommunens familjeplanering eller preventivrådgivning (heter lite olika i olika kommuner) man går till, och den finns oftast i samband antingen med ditt bostadsområdes/bys hälsostation eller vid huvudhälsostationen.

familjeplaneringen

Så med det sagt är det alltså en hälsovårdare vi har besökt och inte en gynekolog, eftersom det är mera ”ovanligt” att man går till en gynekolog. Att gå till en hälsovårdare, barnmorska eller allmän läkare med ett ärende gällande ens underliv kan kännas skrämmande, nervöst och kanske till och med lite pinsamt. Men vi har tagit reda på bland annat hur det går till när du skall börja med preventivmedel, hur man kollar fall du har svamp, vad ett PAPA-prov är och mycket mera. Allt för att visa att det inte är så farligt som du kanske har föreställt dig att det är!

skrivbord

Vi decibellare träffade Eva-Maria Rajamäki, som är utbildad barnmorska och sexualrådgivare. Eva-Maria jobbar för Vasa stad, dels på familjeplaneringen och dels på huvudhälsostationen (det är där hon har sexualrådgivningsmottagning), men vi valde att intervjua henne, eftersom hon svarar på frågor för Ungdomsliv.fi. Vi samarbetar med Ungdomsliv-Nuortenelämä om de frågor som kommer från andra än våra 11 egna kommuner, så man ser ofta Eva-Marias namn i svaren på Våga fråga. Dessutom får alla studeranden i Vasa (utom högskole- och universitetsstuderanden, som ska till Studenthälsan) gå till familjeplaneringen i Vasa, även om de inte har Vasa som hemort.

Som sexualrådgivare träffar Eva-Maria oftast kvinnor som har problem med att de känner olust, samlagssmärtor eller orgasmstörningar. Män brukar komma med problem som erektionsstörningar, känslig utlösning och olust, men man kan vända sig till Eva-Maria gällande alla funderingar och bekymmer kring ens sexliv. Hon berättar att hon träffar alla typer av människor, kvinnor och män i alla nationaliteter och åldrar.

Eva-Maria brukar även åka runt till högstadier i Vasa och ge sexualrådgivning. Något hon alltid berättar för elever är att ”solosex” är otroligt viktigt. Du lär känna din egen kropp, du lär dig vad du tycker om och vad du själv tycker är skönt, vilket gör att det underlättar och blir skönare när du har sex med någon annan. Hon brukar säga att det inte är en hemläxa, det här med solosex, MEN... ;)

Preventivmedel

lilla hormonspiralen

Det finns idag ett allmänt missförstånd bland unga tjejer att direkt du har haft sex eller fått din mens, så måste du gå på en gynekologisk undersökning - men det är faktiskt inte alls sant. Om du har ett aktivt sexliv, men med samma partner hela tiden, och använder kondom och det känns som allt är bra där nere, behöver du inte ha någon brådska med att besöka än gynekolog. Om du däremot har ett aktivt sexliv med flera olika sexkontakter så är det bra om du gör en gynekologisk undersökning inom något år. Om man slarvat med kondom är det väldigt viktigt att man testar sig för könssjukdomar (en del könssjukdomar ger faktiskt inte alls några symptom! Här kan du läsa mera!). Man behöver också ta ett PAPA-prov som bland annat visar om man har cellförändringar, någon jästsvamp eller någon annan infektion.

Men hur går det egentligen till då om man har beslutat sig för att man vill börja använda något preventivmedel. Jo, se här:
Du börjar med att boka en tid. Boka en tid gör du genom att ringa till din egen hälsocentral eller en privatklinik. Du kan även gå via din skolhälsovårdare som hjälper dig att boka en tid. Om du till exempel är från Nykarleby men studerar och bor i Vasa kan du ringa till Vasas familjeplanering, eftersom alla som studerar i Vasa utom högskole- och universitetsstuderanden, får gå till Vasas familjeplanering. Högskole- och universitetsstuderanden går till Studenthälsovården på studieorten. Alltså på den ort du studerar har du även rätt att gå på hälsoundersökningar på. Hur länge det tar innan du får en tid varierar lite men oftast inom 2 veckor.

Man kan alltså gå till familjeplaneringen för att få preventivmedel. I en del kommuner heter det istället preventivrådgivning. Endast om man använder p-medel kan man komma till familjeplaneringen för andra underlivsproblem, polikliniken för könssjukdomar sköter bäst underlivsproblem. I vissa kommuner kan dock preventivrådgivningen/familjeplaneringen även ansvara för att exempelvis testa för könssjukdomar – ring till HVC och fråga vem du ska vända dig till om du är osäker på hur det fungerar just i din kommun.

p piller

Preventivmedel kan man behöva om man inlett ett aktivt sexliv, men många använder även exempelvis p-piller för att motverka menssmärtor, riklig mens eller kraftig PMS.

När du fått din tid är det precis som på alla andra hälso- eller läkarundersökningar: du börjar med att vänta i väntrummet tills någon kommer och ropar ditt namn. När du kommer in i det låsta mottagningsrummet sätter ni er vid skrivbordet och så börjar du och din hälsovårdare/barnmorska/allmänläkare prata om vad du har för ärende. Om ditt ärende är att du vill börja med preventivmedel kommer ni att gå igenom olika frågor för att kunna avgöra vilket preventivmedel som passar dig bäst och ge dig de bästa råden. De kan ställa frågor som hurudana levnadsvanor du har, fall du röker, din vikt, om du äter några mediciner, fall de finns blodproppar i släkten och så vidare.

Det är viktigt att du svarar ärligt på dessa frågor och att du, som sagt, känner till din närmaste släkts sjukdomshistoria (cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, migrän, neurologiska sjukdomar, ärftliga sjukdomar som diabetes med flera). Om du till exempel röker, har ett högt BMI eller att någon i din släkt råkat ut för blodpropp är risken att få blodpropp högre. Då faller vissa preventivmedel bort från de alternativ du kan välja bland. Du behöver också veta på ett ungefär hur gammal du var när du fick mens, hur lång menscykel du brukar ha och när du senast hade mens. Hälsovårdaren frågar även om du är i ett förhållande, hur länge ni har varit tillsammans, om ni haft sex, hur gammal din partner är och så vidare. Det här spelar såklart roll för att lite kunna beräkna hur stor risk det är att du kunnat smittas med en könssjukdom.

Det är viktigt att du ställer alla frågor som du undrar över. Hälsovårdaren tycker inte att du är löjlig eller dum fast du frågar frågor tvärtom blir de glad om du frågar det visar att du tar det på allvar och är mogen för till exempel sex. Anteckna om du så vill – och glömmer du något kan du alltid fråga anonymt i efterhand via Våga fråga här på Decibel!

Efter att ni diskuterat och kommit fram vilket preventivmedel som passar dig bäst (HÄR! Finns information om olika preventivmedel (Här kan du läsa mera om olika preventivmedel) är besöket klart. Oftast får du med dig antingen några månaders preventivmedel direkt (exempelvis tre kartor p-piller) eller ett recept på det preventivmedel du får utskrivet åt dig. Då ska du köpa preventivmedlet på apoteket på recept. Det görs ingen gynekologisk undersökning under det första besöket eller tas något PAPA-prov om du inte tidigare haft ett aktiv sexliv och är under 20 år. Detta ser dock olika ut i olika kommuner, i en del kommuner görs alltid en gynekologisk undersökning när man börjar använda preventivmedel oavsett ålder eller sexliv. Oftast är det även så, att efter du har använt preventivmedel 3-12 månader skall du på en gynekologisk undersökning, men detta ser också ut olika i olika kommuner.
Om du har väldiga besvär med acne eller PMS besvär kan användning av p-piller vara ett alternativ för att lindra besvären, då görs inte heller någon gynekologisk undersökning om du är under 20 år och inte haft ett aktivt sexliv.

Gynekologisk undersökning

undersokningsbritsen

En gynekologisk undersökning skall vi alla på förr eller senare. Om det är i och med preventivmedel, misstanke av svamp eller könssjukdom eller bara en allmän kontroll, så skall det ju ske någon gång, om inte före så någon gång i 20-årsåldern. Är du gravid görs en gynekologisk undersökning i något skede av graviditeten under ett besök på mödrarådgivningen. Men hur går då en gynekologisk undersökning till och vad är det egentligen de kollar upp?

En ordentlig gynekologisk undersökning utförs av en läkare, medan det ofta är en hälsovårdare/barnmorska som tar de papa-prov som hör till när man använder ett hormonellt preventivmedel. Precis som vid en träff gällande preventivmedel så bokar du en tid på samma sätt och väntar i väntrummet tills någon kommer och ropar ditt namn. Om du känner att du inte vill gå ensam får du ha med moraliskt stöd i form av en förälder, partner eller kompis. Så gott som alla hälsovårdare och barnmorskor är kvinnor, bara någon enstaka allmänläkare eller gynekolog är en man – men du kan vid tidsbeställningen be specifikt om en kvinna om du vill. Vanligtvis får du tid till samma vårdare i framtiden, om det bara är möjligt. Man kan även vid tidsbeställningen be om att få en annan eller en specifik person på preventivrådgivningen/familjeplaneringen om man vill.

Ni börjar alltid med en diskussion vid skrivbordet där vårdaren frågor lite olika frågor som kan handla om mensen, sexlivet och så vidare. Har du redan använt preventivmedel en tid så frågar vårdaren upp hur du tycker att du mått och om du haft biverkningar. Du får gärna berätta själv om det är något annorlunda du har märkt eller något du funderar på. Vårdaren behöver veta mycket för att kunna ge de bästa råden.

WP 20151130 11 19 19 Pro

Sedan får du klä av dig kläderna på underkroppen (och ja, du får ha på strumporna om du vill!) och sedan får du sätta dig i en gynekologstol. Det är en kortare brits med två benstöd. Man ligger på rygg och lägger upp benen på stöden. Det finns inget att skämmas över. Den som undersöker dig har sett ALLT och blir inte förvånad över något. Du behöver inte heller tvätta dig för ren i underlivet före, eftersom du då oftast tvättar bort slidans naturliga fukt, som fungerar som ett glidmedel. Slidans naturliga fukt gör att det gör mindre ont när man skall göra en undersökning. Inte heller spelar det någon roll om du luktar underliv – det naturliga är ju att det SKA lukta där. Den som undersöker dig bryr sig inte heller om du är rakad eller inte, kom som du själv känner dig bekvämast.

Den som undersöker dig sitter på en stol mellan dina ben. Vårdaren har även en lampa tänd och riktad mot ditt underliv, så att hon skall se bättre. Först kollar vårdaren hur det ser ut på de yttre könsorganen. Sedan kollar de på de inre könsorganen genom att ha ena handen på magen och med den andra handen för de in två fingrar i slidan för att känna på din livmoder och dina äggstockar. Detta är den gynekologiska undersökningen som görs av läkaren. Det är viktigt att du är avslappnad i nedre delen av kroppen och att du pressar rumpan mot britsen. Slappna av i skinkorna och bäckenbottenmusklerna. Ett tips Eva-Maria ger är att ha händerna på bröstet och att tänka på andningen. Försök att överlag tänka på något annat, hur svårt det kan kännas. Det är viktigt att du säger till om det gör ont, för den som undersöker dig vet inte om du inte säger till. Allt det här tar inte ens en minut, så är det över.

Dörren till undersökningsrummet är alltid låst så ingen helt plötsligt kan komma inrusande under en undersökning. Inte ens några andra som jobbar där kan komma in. Ofta finns det dessutom ett draperi som man kan dra runt själva undersökningsbritsen.

PAPA-prov

specula 2

Tack vare läkaren Georgios Papanikolaou finns PAPA-provet. PAPA-provet är ett viktigt laboratorieprov som man måste göra, eftersom PAPA-provet visar fall det finns någon cellförändring i slidan. En cellförändring kan leda till livmoderhalscancer. Med PAPA-provet kan man även se fall du har någon svamp- eller bakterieinfektion.

 borste och spatel

PAPA-provet är kanske den del av besöket som de flesta tjejer oroar sig för och är nervösa för, för att de tror att det ska tas en bit av slemhinnan. Det enda som behövs är dock lite celler, som enkelt lossnar från slidväggen, så det känns knappt alls och är över på nästan några sekunder. Ett PAPA-prov tas med hjälp av ett verktyg som heter specula, som förs in i slidan. Det är många som kallar verktyget för ”anknäbben” på grund av formen. Verktyget är gjort av plats eller metall och det är oftast det av metall som används. Speculan finns i olika storlekar, om man inte fött barn så är det mindre verktyget som används. Speculan är oftast kall, så innan undersökningen värmer den som undersöker dig den under varmt vatten. Sedan för den som undersöker dig in speculan i slidan. Så att det inte skall göra ont använder hon ceridalolja som glidmedel.

När speculan är inne i sidan så öppnar hon upp speculan lite så att hon kan se livmodermunnen. Därefter för hon en pytteliten borste och en träspatel runt om livmodermunnen och i livmodermunnen och cellerna fastnar på dem. Sen är det klart för din del och du kan stiga upp och klä på dig igen. Efter att man tagit PAPA-provet kan det börja blöda lite, det är helt vanligt och inte alls farligt, det beror bara på att slemhinnorna vid livmodermunnen är lite känsliga. Det tar ungefär en vecka tills du får svar från PAPA-provet.

anknabben

Efter du varit på din första gynekologiska undersökning/papa prov skall du i fortsättningen göra en gynekologisk undersökning/papa prov vartannat/vart tredje år för se efter sjukdomar och cellförändringar. Hur ofta beror på kommunens egna principer.

Svamp

Om du har symptom som till exempel klåda och vita gryniga flytningar kan det vara ett tecken på en svampinfektion. Då får du en remiss till labbet och de tar sekret från vitflytningen med hjälp av en bomullspinne. Pinnen för man då bara runt lite i slidan, det går på några sekunder. Medicin mot svamp finns receptfritt på apoteket, så efter att du en gång har haft svamp och sedan får samma symptom igen, kan du själv behandla utan att behöva åka på en undersökning. Svampinfektion kommer fyra av fem kvinnor att ha någon gång under livet och de är ingen könssjukdom, utan jästsvampen finns naturligt i slidan. Av olika anledningar kan jästsvampen dock få för sig att föröka sig och en infektion uppstår. En svampinfektion uppstår exempelvis lätt när man äter antibiotika därför kan det vara bra att komma ihåg att äta mjölksyretabletter samtidigt som man äter antibiotika.

Eva-Maria berättar även att smörja eller tvätta slidan med yoghurt eller med vanligt mineralvatten kan minska på de besvär som uppstår i och med svamp, då svampen inte tycker om surt. Men som sagt, det finns receptfri medicin på apoteket och det är inte farligt att ta medicinen fast det inte är just jästsvampinfektion man har, men det är bra att gå och undersöka sig fall om man misstänker att man har svamp.

”Jag är för trång!”

En del tjejer som kommer till mottagningen är nervösa på grund av att de upplever sin slida vara för trång, exempelvis för att de haft smärtor vid tamponganvändning eller samlag eller liknande. Ytterst få tjejer och kvinnor är verkligen trånga i slidan, utan det handlar oftast om att man bara råkar ha en lite spändare slidkrans som orsakar smärta vid de första samlagen eller vid tamponginförandet. Har man en spänd slidkrans används alltid de minsta verktygen när du undersöks och glidmedel.

Det finns många tänkbara orsaker till att exempelvis samlag eller tamponganvändning kan kännas smärtsamt, så har du smärtor, obehag eller upplever sex som jobbigt, så ska du absolut ta kontakt till familjeplaneringen/preventivrådgivningen eller till en sexualrådgivare. Många sorters smärtor och obehag kan man helt få bort, bara man vet vad det är frågan om. Ingen kvinna ska behöva gå omkring med smärtor!

Att få sitt eget underliv undersökt borde egentligen kännas ungefär som vilken annan läkarundersökning som helst. Även de som är nervösa före brukar nog tycka att det inte alls var så farligt som de hade föreställt sig. De som undersöker dig gör allt för att du skall känna dig bekväm och använder de minsta redskapen och den mesta hänsynen för att det inte skall göra ont. Och kom ihåg de som undersöker dig har verkligen sett ALLT, och för dem är det inget speciellt och de ser inte heller det här som något sexuellt eller spännande. Det är ungefär som när en tandläkare undersöker ens tänder eller en fotvårdare undersöker ens fötter för att se om det finns något som inte är som det ska. En annan bra liknelse är att man borde se den gynekologiska undersökningen ungefär som att besikta bilen varje år – inget behöver vara fel på den, man bara kollar att allt är helt och funderar som det ska.

Text: Praktikant Emelie Stenholm och ungdomsinformatör Liselott Nyström

Översättning: Ungdomsinformatör Jenny Hjulfors

Tillbaka