Hållbar utveckling och livsstil

28.09.2018

Hållbar utveckling

Jordgloben måste hålla från en generation till följande. Var och en av oss kan påverka i hurdant skick vi lämnar planeten efter oss. Den hållbara utvecklingen delas in i tre grundelement: ekologisk, ekonomisk samt i social och kulturell hållbarhet.

En hållbar utveckling innebär en global, regional och lokal förändring vars avsikt är att trygga både de nuvarande och de kommande generationernas livsmöjligheter. Den hållbara utvecklingens princip är att miljön, människan och ekonomin på ett jämlikt sätt beaktas i beslutsfattandet. Naturens hållbarhet har gränser.

På global nivå är viktiga frågor kring hållbar utveckling t.ex. överbefolkningen och klimatförändringen.

Var och en kan för egen del hjälpa till och sätten är otaliga. Istället för en slösaktig livsstil kan man skära ner på konsumtionen: varför köpa nytt om det gamla ännu funkar?

Den hållbara utvecklingen innebär att vi inte endast ser efter naturen utan även andra människor. I ett socialt hållbart samhälle kan medborgarna påverka beslutsfattandet som gäller dem själva och de är skyddade från marginalisering. Förutsättningarna för välmående, så som tillräcklig föda och hälsovård, bör vara tryggade nu och i framtiden.

Läs mera: http://www.saasyoda.fi/ (på finska)

 

Hållbar livsstil 

Jordklotet håller inte om vi konsumerar som vi gör idag. Just nu använder en femtedel av jordklotets människor nästan 4/5 av alla resurser. Den här mycket konsumerande femtedelen är vi västerlänningar, som har blivit vana vid en slösande livsstil. Om alla skulle leva och konsumera som vi gör, skulle inte jordklotets naturresurser inte räcka till. Den ojämna fördelningen av konsumtionen gör att en del av världens befolkning har för mycket och andra alldeles för litet.

Om vi slösar, ökar lidandet i fattiga länder eftersom de måste producera mera och mera för allt mindre pengar. Dessa sidor är gjorda i samarbete med ungmartha.

Kolla broschyrerna: "110 tips för hållbar livsstil" och "40 tips för en hållbar livsstil" !!!

Mat

Om du utnyttjar den mat du har köpt hem sparar du pengar då du inte måste köpa nytt till varje måltid och du sparar tid eftersom du inte måste gå till butiken lika ofta. Pizza, varma smörgåsar och omeletter är rätter som är enkla att tillreds av rester, likaså sallader. Ta även med matlåda med överbliven mat till jobbet/sommarjobbet/praktiken så sparar du både på miljö och pengar. Eller varför inte göra storkok och kyl ner/frys in.

Och om du måste slänga mat – välj kompostering!

Om du vill minimera ditt intag av kemikalier gör du klokt i att värma upp maten i kärl av glas (det bästa alternativet) eller ofärgad keramik.

Välj hellre närproducerat (tomater från Närpes istället för Holland) och ekologiskt (mindre påsprutade bekämpningsmedel). Här kan du kolla var du enkelt tag i närproducerat: Här kan du läsa mera om REKO.

E-koderna står för olika tillsatsämnen, oftast i livsmedel, de flesta mer eller mindre konstgjorda och en hel del av dem skadliga för oss eller naturen i längden. På Livsmedelsäkerhetsverket Eviras sidor om Tillsatser kan du läsa mera om dem.

Använd en tygkasse när du handlar.

Pengar

Genom att samåka med kompisar, utnyttja lokaltrafiken, sänka rumstemperaturen i hemmet och duscha lite kortare tid kan du spara in mycket på vardagsutgifterna i längden.

Elektronik

Bland annat TV, datorn och mobiltelefoner innehåller en massa skadliga kemikalier och det lönar sig att tänka på att välja miljömärkt elektronik för att leva hållbarare.

Byt till ledlampor och lågenergilampor. Idag är de så välutvecklade att ljusskenet från dem ser precis ut som glödlampor. Dessutom blir det billigare i längden med lågenergilampor. Ett annat tips är att koppla teven, datorn, printern, scannern, högtalarna och vad annat i elektronikväg som finns i ett par skarvsladdar med många uttag och en strömbrytarknapp – då blir det superenkelt att stänga av allt till natten!

Kemikalier och städning

Alla rengöringsmedel belastar miljön, en del mer och andra mindre. Flera är dessutom skadliga för din hälsa, man har kunnat påvisa samband till allergier, hud- och luftvägsirritationer och astma. En alltför steril omgivning mår vi inte heller bra av. Förr klarade sig folk med de universalmedel som de hade: ättika, citron och soda.

Tvätta fulla tvättmaskiner, det gäller för både disk- och tvättmaskinen. Diska för hand, välj ett skonsammare, miljömärkt maskindiskmedel eller minska på mängden medel. Överdosera inte heller tvättmedlet då du tvättar byke, en halv deciliter koncentrerat tvättpulver räcker till en 3-4 kilos maskin. Använd inte sköljmedel vid vanlig klädtvätt, det är en onödig tillsats som dessutom belastar miljön.

Disktrasor kan tvättas i tvättmaskin på 60 grader, så återanvänd dem istället för att kasta bort dem när de blir sunkiga och ohygieniska. Microfiberdukar kan man också återanvända väldigt länge. De fungerar dessutom väldigt ekologiskt, eftersom man inte behöver använda några tvättmedel med dem.

Hud och hår

Kosmetik innehåller mycket kemikalier. En hel del kemikalier är inte tillräckligt undersökta, och ännu mindre vet vi om den så kallade kemikaliecocktailen, alltså röran av alla kemikalier vi utsätts för. Den kan vara rätt så stark.

Om du vill färga håret är det mycket skonsammare att tona håret eller ta slingor, eller varför inte besöka din närmaste eko-frisör. Henna färger är ju också lite snällare för både hår och hälsa. Det är ju också bra att låta håret vila! Daglig hårtvätt sliter och tröttar ut håret, det gör det torrt och skört och kan orsaka klåda i hårbotten. Att föna håret alltför ofta sliter också på håret - låt håret självtorka oftare.

Text: Ungdomsliv.fi









Faktagranskning: Muluken Cederborg, Ungmartha rf (finska texterna)

Översättning: Ungdomsinformatör Liselott Nyström

Källor: Borschyren "40 tips för en hållbar livsstil", kan beställas från Ungmartha, Ungdomsliv.fi

Mera information: Broschyren "110 tips för en hållbar livsstil", Marthaförbundet

Tillbaka