För tre veckor sedan glömde jag att låsa dörren till mitt hem, efter att jag kom hem och fick veta det av mina föräldrar så har det sätt sig på min hjärna om att kolla så att dörren är låst.
Nu när skolan har börjat så har det blivit värre, jag går bara runt och tänker på det konstant när jag lämnar hemmet. När jag ska gå till skolan på morgonen så måste jag kolla så att dörren är stängd vilket jag kontrollerar typ 20 gånger i streck trots att jag låst dörren men är tvungen att kontrollera det igen o igen o igen...
När jag börjar gå mot skolan kommer tanken på om jag har verkligen låst dörren, när jag kommer halvvägs till skolan vänder jag mig om och går hem igen för att tankarna är så starka så att jag måste bara gå tillbaka och kontrollera så dörren är ordentligt låst. Sen när jag väl är i skolan så tänker jag på det konstant om dörren är låst, jag måste ringa mamma o pappa när dom kommit hem för att se om dörren var låst när jag lämnade imorse. jag är bara fokuserad på det och det gör det jobbigt att fokusera i skolan. ........
UngInfo svarar
Hej! Tack att du skrev hit till oss. Verkligen tungt att du går omkring med de här tankarna och inte blir av med dem. Så ska du ju verkligen inte behöva ha det. I och med att det ändå är något som verkar väldigt återkommande och att du inte själv klarar av att släppa dem, låter det ju lite som en form av tvångstankar. Eller okontrollerbara tankemönster, som vill som fasta I huvudet. Vad för typs tankar har du runt det här med att dörren kanske inte är låst? Är det katastroftankar om vad som kan hända om du inte låst den? Eller är det mer konkret du helt tänker på just att det känns dåligt att du skulle ha glömt? Eller känns det som om du inte kan lita på ditt eget minne?
Det låter lite oroväckande att du tänker så mycket på det att du inte ens kan fokusera i skolan på andra saker, att det helt tar över din tankevärld. Det har helt tydligt blivit en alldeles för stor sak i ditt liv. Du berättade här att det började från det att dina föräldrar berättade för dig att du hade glömt. Var de väldigt arga eller blev det på annat sätt månne en jobbig situation där hemma då du hade glömt, så att det blev starkt i ditt minne hur obehagligt det var då du hade glömt.
Finns det också andra saker du fokuserar på lika hårt, eller är det alltid just det här med dörren. Jag undrar också lite här hur du månne mår annars? Känner du dig otrygg? Stressad? Är det andra saker som tynger dig? Om man inte mår bra annars kan man ibland börja fokusera lite väl mycket på något enstaka speciellt. Om det till exempel annars känns svårt runtomkring en kan det bli så att hjärnan vill ta tag I något enskilt och försöka kontrollera det. För att liksom känna att man har lite koll på något visst. Har du pratat med dina föräldrar om hur du har det nu och vad du tänker och känner kring saken? Det skulle vara viktigt att de vet hur du har det, och hur du mår. Då kan de stöda dig bättre och hjälpa dig att släppa det lite. Du borde möjligen fundera ut tillsammans med någon varför du känner som du gör för att kunna börja lugna dig och se mer rationellt på saken. Du ska ju inte behöva må sådär och det borde ju absolut inte få påverka din skolgång negativt. Du kunde ju också prova att gå och prata med till exempel kuratorn I skolan om din orostankar. Det här är ju något du ska få hjälp med så du kan fortsätta din vardag som vanligt och koncentrera dig på sådant som påriktigt är viktigt just i ditt liv.
Psykolog Helena, Luckan Unginfo
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar